Visar inlägg med etikett Fundamentalism. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Fundamentalism. Visa alla inlägg

söndag 28 december 2008

Armageddon på National Geographics channel

Spelade in några program på annandagen. Det första handlade om Noaks ark. Nu är det dags för uppenbarelseboken. John (Johannes) får uppenbarelser i en grotta vid tiden kring första sekelskiftet. Enligt bibeln så öppnar Jesus de sju sigill som sluter pergamentet med guds plan för mänskligheten och släpper lös helvetet på jorden. Jesus vill att vi skall lida. I framtiden. Jesus blir krigarkung vid Armageddon. Tror du på bibeln? Tror du på detta avsnitt i bibeln? Det gör Tim Lahayne, författare av "The Left behind series", som även medverkar i programmet. Är det så att boken verkligen beskriver jordens undergång som komma skall? Eller finns det en mer rationell förklaring? 


Vid tiden för textens författande var de kristna en sekt, förföljda av romarna. Romarna måste ha setts som representanter för det onda på jorden. Nero hade förkroppsligat det onda på jorden. Efter upproret i Jerusalem trodde dåtidens kristna att Jesus skulle återkomma. Det gjorde han inte. John var arg. Förbannad. Han skrev i affekt. Men att skriva kritiskt om romarna skulle betyda döden. Han skrev därför i kod. 666 - "numret för en människa". Vem? Djävulen? Den mest logiska gissningen är Nero. Med lite kunskap om numerologi, vanligt förekommande vid den tiden, blir 666 det numeriska värdet för Nero. John beskriver hur Nero tog livet av sig. Rykten om att Nero inte dog spreds. De kristna räddes Neros återkomst med en arme som skulle slakta dem. Han skriver bra John. De sju huvuden på besten som horan rider. De sju kullarna på vilka Rom vilar. Det kryptiska bildspråket är slående och artistiskt. Vid Armageddon (Megido i dagens Israel) gjorde sig de romerska styrkorna klara för det slutgiltiga slaget mellan det goda och det onda. Början på det tusenåriga riket.

Historien började ses som en förutsägelse av framtiden, den sista framtiden, redan i början av det andra århundradet. Den sekt som då trodde sig stå inför de sista dagarna väntade förgäves. Liksom så många efter dem. Vissa av dem har mördat i tron att det skulle skynda på apokalypsen. Andra har tagit sina liv. Vissa både ock. Fundamentalistisk tro är ett gift så starkt att det ibland dödar. 

Columbus såg sig som påskyndare av apokalypsen. Som guds sändebud. Till alla amerikas urinvånares glädje. Visst blev det armageddon för många av de stammar som då befolkade Amerika.

I USA i dag är det många som önskar att Jesus skall återkomma. För att det skall kunna ske måste enligt många templet i Jerusalem byggas åter, för att sedan kunna förstöras. Därav det starka stödet till Israel. "Bered väg - bort från Jerusalem - templet måste återbyggas". Med muslimer i åtanke.

När en så stark maktfaktor förslavade under fundametalistisk tro, och viljan att påskynda jordens undergång, är det inte svårt att se att viljan att dämpa konflikter är lokalt begränsad till att försvara Jerusalem. I annat fall är anfall bästa försvar. Förhoppningen är att den nya administrationen i USA tar ett steg bort från detta tänkande. 

En bit in i filmen berättar en före detta cynisk New York bo hur han blev frälst i en grotta där han levde i ett år, endast ackompanjerad av en bibel. Han hävdar att Jesus budskap i bibeln är så unikt och nytt. Det håller inte jag med om. Det är inte speciellt nytt, inte speciellt trevlig heller alla gånger. Nu predikar han på TV om jordens undergång. 

"One nation under God", står det på dollarsedeln. Det tar vissa som tecken på att det är rätt att stifta lagar och ta beslut baserade på vad som står i bibeln. Detta trots att "In God we trust" och "One nation under God" först myntades på 50-talet. 

Det är nästan komiskt att se hur Tim Lahayne påpekar att det i bibeln står att Jesus återkomst är nära, att vi måste vara redo för att det kan ske i vilket ögonblick som helst. Visst är det konstigt att en händelse kan vara nära förestående i närmare tvåtusen år. Tim anser sig väl förmer än andra, det är hans generation som är den utvalda. 

"The Rapture" finns inte ens med i uppenbarelseboken. Trots det tror många troende att så är fallet. Att det är en del av den traditionella kristna tron.  I själva verket myntades myten i i slutet av 1800-talet och tidiga 1900-talet.

En pastor som tidigare predikat uppenbarelseboken insåg att det som han predikade var groteskt. Att det som stod i bibeln och den tolkningsmodell han valt var hemsk och fruktansvärd. Han valde bord dessa delar och predikade sedan något annat. Precis som de flesta troende. Man väljer att tro på de delar av bibeln som stämmer med deras inre moraliska övertygelse. Denna övertygelse kommer inte ifrån religionen. Däremot kan tron på ett fundament få dig att utföra onda handlingar.  

Vem kommer att fördömas? Vem kommer att räddas? Finns ett liv efter detta? Redan John funderade över detta. Kampen mellan det goda och det onda. I boken han skrev slutar det med det godas seger. Temat går igen i många modernare litterära verk. Sagan om ringen gick på TV igår kväll. Liksom Harry Potter. 

Slutordet i dokumentären är lysande: "If you are predicting the end of the world - you only have to be right - once".  
       

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

tisdag 16 december 2008

Apokalypsen

Vaknade av att väggen och sängen skakade. Trodde först det var en dröm. Det var det inte. Det var en jordbävning. Det var säkert bara den begynnande apokalypsen.


Så här i efterhand är det lätt att påstå att jag är ett orakel som ovan förutsåg att kristna tokstollar skulle hänvisa till bibeln.

Nya apokalyptiska profetior har kommit i dagen i Dagen. Det handlar om God-TV som sänder program dedikerade till den kommande apokalypsen. Man hänvisar till den ekonomiska krisen och till den globala uppvärmningen. Man vill naturligtvis som fundamentalist att apokalypsen skall komma. Det är något man väntar på. Frågan är då om man är mindre benägen att göra något åt de problem som man förknippar med guds kommande rike - Jesus återkomst Ser man över havet till alla de miljoner bokstavstroende som finns där så verkar detta vara en misstanke som har fog för sig. Varför bry sig om huruvida temperaturen kommer att höjas några grader de närmaste 100 åren när ändå världen kommer att sluta och himmelriket kommer att inrättas på jorden inom de närmaste 50 åren? Religion och i det här fallet kristen fundamentalism är farligt. I ljuset av detta ter det sig i det närmaste hycklande när Anders Wejryd "sponsrad av svenska kyrkan" skriver att "Med Guds hjälp klarar vi klimatkrisen". Gud ligger bakom att USA inte skrev på Kyoto-avtalet. Gud sinkar processen. Gud håller kunskapen stången. Rejält svar på tal får Anders av Camilla Grepe på Svenska Dagbladet. 
   
Det går att se God.tv på nätet. Här kan du se galenpannorna förtälja om det faktum att vi faktiskt kan leva i "the end times".

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

tisdag 29 juli 2008

Lyssna på din inre röst...

... eller Guds röst, om du väljer att tolka den som det. Det är vad Ulf Ekman föreslår. Vi skall gå tillbaka till de gamla traditionerna och damma av ordet Lydnad. Lyda Guds ord, som jag antar vi skall hämta ifrån Bibeln eller i direkt kommunikation med Gud. Vi pratar om att anamma religiös galenskap och fanatism, det är det Ulf vill. Fanatism i det att vi skall Lyda Guds lag. Döda den son som sätter sig upp emot sin fader eller moder. Döda den som begår äktenskapsbrott. Döda, lemlästa, stena och förbanna. Det är Ulfs melodi. Eller? Religiös galenskap pratar vi om i det att vi skall anamma de som tror sig höra röster, exempelvis från Gud, berättandes, anbefallandes oss att slå ihjäl, skjuta eller bomba en abortläkare. Som exempel.

- Ta Noa och Abraham som exempel, de lyssnade och handlade enligt Guds ord även fast de inte visste eller förstod hur det skulle kunna bli som han sagt.


Sanna mina ord - Ulf predikar fanatism. Vem är annars jag att säga emot mina inre röster och skona den Gud befaller mig att slå ner på? Att förbanna den som Gud säger åt mig att förbanna?

- Vi måste in i den heliga osäkerheten igen, våga överlåta oss till något vi inte vet vart det leder.


Att Ulf predikar mot rationalism och kunskap, vetenskap och upplysning är kanske inget nytt, men här får vi det återigen svart på vitt. Framtidsanalys? Konsekvensanalys? Nej, kör så det ryker! Om någon i farten därmed stryker, så skit idet!

Jag skriver bara det här idag, för att en dag kunna slippa.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

torsdag 24 juli 2008

Domedagen är nära - eller...?

Dagen rapporterar ifrån Oasmötet i Borås. Enligt talarna är det snart dags för Jesus återkomst. Tecknen syns i de händelser som vi ser runt om oss. Exempelvis i form av alla karusellolyckor!

Det här är intressant, och nästan ofattbart. Att man än i dag tror att det som skrevs i uppenbarelseboken skulle vara en beskrivning av ett framtida skeende, närmare tvåtusen år senare. Enligt ledande Bibelforskare (exempelvis Bart D. Ehrman) är snarare de skeenden som beskrivs i Bibeln knutna till den tid då de skrevs, och skall läsas därefter. För mig är det snudd på lurendrejeri, och i vilket fall cyniskt, att peka på dagens skeenden och hänvisa till de yttersta dagarna. Om man tror, och antar jag, längtar efter dessa dagar, så måste man väl svälja hela paketet med allt elände, Jerusalems förstörelse, världskrig?... Precis som, får man förmoda, George Bush längtar efter världens undergång, likt många av hans landsmän. Skydda Israel, inte för att skydda dess folk, utanför att Bibelns profetior skall kunna gå i uppfyllelse, eller låt oss kalla det självuppfyllelse.

Enligt Jesus, eller enligt Bibeln för att vara mer korrekt, så skulle de sista dagarna komma inom livstiden för de som vandrade med honom och lyssnade på honom. Enligt uppenbarelseboken så var den onde ingen annan än den romerske kejsaren. Apokalypsen skulle ske då, inom en snar framtid efter det att nya testamentet skrevs. Inte nu. Den som tror det vill en sak - sprida tro, inte ogärna genom rädsla. Gudsfruktan, vilket oerhört cynisk påfund.

Läs mer om Bart D. Ehrman här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

tisdag 15 juli 2008

och inget har han åstadkommit...

... i alla fall finns det inte minsta tillstymmelse till bevis för något av de påstådda mirakel han åstadkommit. Är det ingen som tycker det är märkligt att läkare i området inte slått larm om den nya mirakulösa behandlingsmetod Todd Bentley besitter som påstås kunna få ben att växa ut och döda att återuppstå? Är det ingen som tycker det är konstigt att detta inte står på första sidan på varje dagstidning, varje dag? Hur kan man tro på alla de rykten som florerar? Jo, därför att man vill - därför att tro handlar om att tro - om att vilja tro och inte ifrågasätta. Farligt är det - enligt mig. Handla baserat på fakta, inte fördomar.

Jag har skrivit om Todd några gånger förut. Du hittar inläggen här, eller här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

torsdag 10 juli 2008

Mammorna slaktas på kristendomens altare

Är det det kristenheten visar hundratusentals kvinnor i Brasilien som varje år tvingas besöka läkarhjälp efter att ha stött på komplikationer i samband med olagliga aborter? Att en religiös övertygelse om att en liten klump celler har samma värde som den vuxna mamman, till och mer värde skall kunna leda till döden för en mängd människor, ibland våldtagna, ofta ekonomiskt oförmögna att ta hand om ett barn, det är direkt omoraliskt oetiskt och helt utan empati. Inse att fostret inte känner något. Inse att det inte har några känslor av sorg eller förväntningar, kärlek eller smärta. Inse att det enbart har potentialen att bli en kännande individ, värd empati omsorg och kärlek. Inse att man kan lika gärna hävda samma människovärde för en hög potatis. Det låter radikalt, det är jag medveten om, men det finns inget, utanför bibeln, som talar emot det jag säger. Snarare tvärt om.

Inse att de vuxna mammorna i tusental slaktas på kristendomens altare (för att använda språket hos militanta abortmotståndare) utan rationell anledning.

Läs min andra inlägg om abort här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

tisdag 8 juli 2008

Vem orkar lyssna?

Vem orkar lyssna på någon som på allvar refererar till profeterna i gamla testamentet? Jag slutar aldrig att förvånas, även om jag är van vid det, när jag läser om någon som hänvisar till gamla testamentet som en källa till sanning och auktoritet för hur vi skall leva våra liv. I det här fallet gäller det Viktor Paulsson som pratade under ett seminarium i Almedalen. Gamla testamentet ger oss inte bara många moraliska problem av typen: varför inte i så fall ta hela gamla testamentets budskap på allvar och döda barn som är olydiga eller kvinnor som begår äktenskapsbrott? Varför predikar han inte det ifrån talarstolen? Det finns även rent teologiska problem. Om man hänvisar till profeterna - varför tror man då att Jesus var Messias? Ingen av profeterna i gamla testamentet beskriver Messias som något som ligger i närheten av det som beskrivs av Jesus i nya testamentet. Om detta har jag skrivit i mina inlägg om Paulus och Bart D. Ehrmans föreläsningar.

humanisterna ifrågasätter religionsfriheten

Säger Paulsson. Till att börja med är det intressant att konstatera att ordet Humanisterna verkar ha rotat sig som synomen med förbundet Humanisterna. Sen är det naturligtvis svårt att inte ställa en motfråga - vem tror att förbundet humanisterna är emot religionsfrihet? Och vilken frihet, mer konkret skulle i så fall humanisterna vara emot? När det något kontroversiella förslaget kom så påpekades med all tydlighet att alla de friheter som ryms inom ramen för religionsfrihet redan finns inom ramen för resterande regelverk. Vilken typ av frihet för religionsutövande är det man som kristen egentligen vill ha utöver yttrandefrihet, frihet att tänka vad man vill, mötesfrihet... Är det friheten att utöva någon av de bestialiska bestraffningar som beskrivs i just gamla testamentet eller vad handlar det om? Till slut vågar sig Paulsson på en egen profetia om framtiden. Han tror att kyrkan om tio år står starkare än någonsin. Tillåt mig vara skeptisk.

Läs mina andra inlägg om Humanisterna här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

söndag 29 juni 2008

Tro som våldsverkare

Uppdatering - Homosexanklagad politiker i Malaysia
Som uppföljning till inlägget för ett par dagar sedan (se nedan) om den kristna tron som upphovsman bakom mycket av dagens förföljelse av homosexuella kan vi i dag lägga till historien om Malaysias oppositionsledare, som är anklagad för att ha haft ett homosexuellt förhållande och därför tvingas gömma sig på Turkiska Ambassaden i Kuala Lumpur. Både Turkiet och Malaysia är i någon mening Muslimska stater, men rimligen ser man lite mer sekulärt på homosexualitet i Turkiet. Många muslimska länder har (se nedan) tagit efter den kristna traditionen av att se homosexualitet som något syndigt som därmed bör bestraffas. Läs mer om antigayretorik här.

Tro som våldsverkare
Läser i Dagen att en demonstration för homosexuellas rättigheter i Bulgarien slutade med en bensinbombsattack. Inför demonstrationen hade både den ortodoxa kyrkan och lokala muslimska ledare förkastad demonstrationen och dömt ut homosexualitet som en sjukdom, som något omoraliskt och syndigt. Och visst, så uttrycks det i alla fall i bibeln. Brandbombarna gjorde dock ett dåligt jobb eftersom inga dödsfall rapporterats:

If a man also lie with mankind, as he lieth with a woman, both of them have committed an abomination: they shall surely be put to death; their blood shall be upon them. -- Lev.20:13

Etc Etc

Så är då detta ursprunget till våldet mot homosexuella? Jag läser följande på wikipedia:

Prior to the rise of Christianity, homosexuality had been accepted as normal expression of sexuality by all ancient cultures

Att bryta denna tradition tog Islam efter. I dag är homosexualitet straffbart med döden i åtminstone följande länder:
Men även individer utövar våld mot homosexuella. Ofta understödda av det lokala trossamfundet, som i det aktuella fallet i Bulgarien. Frågan är hur många tusentals människor som fått sätta livet till på grund av det som skrevs i bibeln? Det pinsamma är att det pågår än idag, även i Sverige. Med samma mönster. Åke Green - lägg ner.

Den fråga jag lämnar till dig som troende är - tror du att det som står i bibeln är Guds ord? Diskutera gärna, lägg en kommentar. Läs mer om vad jag skrivit i frågan här. Aftonbladet om attacken. DN.

Lite glädjande nyheter i smolkbägaren hittar du här, och här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

tisdag 24 juni 2008

Nya felslut i Dagen

Ohederligheten hos Dagen gällande den artikel i DN där ett antal kristna läkare skrev om kondomanvändning och avhållsamhet fortsätter idag då man bland annat skriver:

Enligt läkarna räcker det inte att enbart propagera för en ökad kondomanvändning för att stoppa den kraftiga ökningen av könssjukdomar.


Nu var det ju inte riktigt så rubriksättningen gav vid hand att det förhöll sig. Så här stod det i DN:

Ökad kondomanvändning inget skydd mot sexsmitta

Och så här löd rubriken i Dagen:

Bara en förändring av livsstil kan minska könssjukdomarna

Ser ni mönstret? Det handlar alltså om att ökad kondomanvändning inte alls skulle ge något skydd mot sexsmitta. Att enbart förändringar... Påståenden som faktiskt kan tolkas som att kondom inte ger skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar vilket i sin tur kan leda till att ungdomar faktiskt utsätter sig för risken att ha oskyddat sex! Denna typen av absoluta påstående verkar typisk för den kristna lobbyn och är ett hån även mot det bud som artikelförfattarna troligen skriver under på: Du skall icke bära falsk vittnesbörd mot din nästa. Kommer vi att få se Dagen eller skribenterna att be om ursäkt för detta uppenbara försök att förvanska bilden av verkligheten till förmån för sin religiösa agenda? Jag är tveksam.

Logiken i artikeln är att det inte fungerar att försöka få ungdomar att använda kondom, varför vi istället måste få dem att avhålla sig ifrån sex. Min fråga blir - hur realistiskt är det?

En parentes är att i nuläget röstar 90% av Dagens läsare för att skolan skall uppmuntra eleverna till sexuell återhållsamhet. Språkbruket avslöjar återigen agendan. Uppmuntras görs man till att göra något, oftast något positivt. Att uppmuntras till att inte göra något, hur går det till?

Läs mitt ursprungliga inlägg om artikeln. Dagens ursprungliga artikel.

Andra bloggare om: ateism,sekulärism,Tidningen Dagen, humanism, moral, religion, bibeln, bibeln, sexualitet,HIV, könssjukdomar

torsdag 19 juni 2008

Pinsamt Dagen

Visst är det konstigt att man i en dagstidning i Sverige idag, nämligen Dagen, kan skriva följande:

Enligt uppgifter ska människor ha uppstått från de döda, 19 stycken dokumenterade fall, men det bevittnade inte Margret och Conny Sundin med egna ögon.

samt:

- Men vi såg bland annat hur benen växte ut på en man som hade protes. Han var tvungen att ta av den.

utan att det följs av ett endaste uns av ifrågasättande eller uppföljning. Om det verkligen var som det skrivs, varför lägger inte redaktionen ned några miljoner av sin budget på att verkligen hitta belägg för det som sägs? Det skulle definitivt rendera i Nobelpris om man kunde bevisa det som skrivs. Det skulle även kunna leda till enorma framsteg inom medicinsk forskning. Tänk om det gick att sprida den kunskap som den påstådda helaren besitter? Det skulle kapa sjukvårdskostnader och befria människor ifrån lidande. Hur kan det komma sig att de påstått dödas uppståndelse och de påstått utväxta lemmarna, så fort man vill syna dem i sömmarna, försvinner - liksom tonar bort? Lösningen är enkel på dessa för de troende oerhört besvärande frågorna kring vad som är sanning respektive inte, nämligen att det aldrig inträffat. Helaren är en bluff och hans påstådda helande har aldrig skett. Den som kan bevisa motsatsen är värd ett Nobelpris. De som påstår att helaren kan hela, men inte gör allt de kan för att förädla denna kunskap är djupt omoralisk och självisk.

Mer om helaren hittar ni här.

Andra bloggare om: ateism,sekulärism,Tidningen Dagen, humanism, frikyrkan, moral, religion, bibeln, övernaturlighet, helande, healing

onsdag 18 juni 2008

Är kristendom en sjukdom?

När man läser kommentarerna ifrån vissa kristna kring det faktum att forskare visat att sexualiteten sitter i hjärnan och troligen är medfödd så blir man, kanske inte så förvånande, rätt paff.

Man skulle kunna fråga sig om denna typ av kristendom är en sjukdom, om det blivit något fel på deras hjärnor. Att möjligheten till religiositet även den går att spåra till vissa centra i hjärnan är ingen nyhet. Kanske det blivit något fel i dessa centra? Men jag vill inte tro det, det är emot min syn på allas lika värde, fast även sjuka människor är lika mycket värda iofs. Som tur har har jag ingen skrift jag behöver följa som säger emot denna min instinkt i frågan.

Jag anser inte att kristendom är något medfött, utan troligen beror på något som går fel i hjärnan under individens tidigare levnadsår - oftast är detta fel skapat av föräldrar och den närmaste sociala och kulturella omgivningen. Om det varit medfött så skulle man inte kunna bli fri från sin kristenhet, något som, även om det verkar vara svårt, då programmeringen av en ung hjärna är svår att få ogjord, faktiskt sker då och då.

Om homofobi av många slag har det skrivits om på denna blogg tidigare.
Korrekt länk till DN.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

måndag 16 juni 2008

Dansk sekt predikar på statens bekostnad

Helt enligt Aftonbladet. Det hade varit intressant att höra vad sekten heter. Får läsa lite mer på källan Extrabladets hemsida. r hittar vi den informationen och, ja, vad skall man säga? Det är naturligtvis fel av danska staten att dela ut integrationspengar till en organisation som gör annat för de pengar de tilldelats. Det är däremot inte så förvånande att en kristen sekt som sysslar med tungomålstalande använder sina pengar till just mission, det kunde jag listat ut i förväg, och det borde även den danska staten ha kunnat.


Andra bloggares åsikter om ,

söndag 15 juni 2008

Råkristna rasar över homoprästvigsel

Visst låter det som en kvällstidningslöpsedel? Men det är Dagen som tar upp att i England utförde en präst en ritual för att välsigna ett par homosexuella kollegor. Inom ramen för ritualen utväxlades löften och ringar, ungefär som en kristen vigsel, men utan juridisk status. Ugandas ärkebiskop kallade genast ritualen, som alltså inte var en regelrätt vigsel, för hädisk! Här finns flera saker att kommentera, och frågor att ställa. Vad har Ugandas ärkebiskop att göra med vad en individ i Egnland, som råkar vara präst, gör på sin fritid med sina kompisar? Varför får eller vågar inte prästen viga sina kollegor och ge dem samma juridiska status, och slutligen - när skall Svenska kyrkan ge samma rättigheter till de båda könen då de utfärdar juridisk status åt gifta par?

Det här ämnet har diskuterats på denna blogg förut, bland annat här och här.

Andra bloggares om , , , , , , ,

onsdag 11 juni 2008

Man hoppar Jenka i Norge

I Norge kom i dag, via Dagen, ett par historier som får en att tro att man där hoppar Jenka. Man tar två steg framåt genom att ändra äktenskapslagen till en könsneutral sådan, men katolska kyrkan meddelar att man anställer en exorcist. Vad det gäller könsneutrala äktenskapslagar så borde det vara en självklarhet i den mån äktenskap har juridisk innebörd. Självklart skulle man kunna frånta kyrkan att utfärda ett juridiskt äktenskap, och enbart utföra en religiös ritual. I det fallet hade jag inte brytt mig om att många präster fortfarande är homofoba och inskränkta. De har ju trots allt bibelns berättelser som rättesnöre. Om detta har skrivits på denna blogg förut.

Att katolska kyrkan anställer exorcister än i dag är faktiskt inte så ovanligt. I Sverige uppdaterade man så sent som 1999 beskrivningen av hur en exorcism skall utföras. Även om det är störtlöjligt så har jag svårt att se något harmfullt med det, mer än att det håller kvar delar av mänskligheten i medeltiden.



Andra bloggares om , , , , , , , ,

måndag 9 juni 2008

Minimiålder för klosterskap

Nu byggs det första klostret i Sverige på 450 år, kan man läsa i Dagen. Det är i viss mening sorligt tycker jag. Framförallt efter att ha sett (delar av) filmen Nunnan, där en ung kvinna följdes efter att 18 år gammal ha bestämt sig för att spendera resten av sitt liv i kloster. Nu är frågan, i vilken mening var det ett fritt val av en vuxen tänkande individ? Mamman till den unga kvinnan som i en alltför tidig ålder valde att tillbringa resten av sitt liv innanför lås och bom sade följande:

- Min innersta önskan var att alla mina barn skulle välja Gud odelat och bli nunnor och munkar, avslöjar mamma Stella i filmen, men avbryts av sin make som i bakgrunden muttrar fram ett "vansinne!

Vilket tyder på att mamman uppfostrat henne till, att hon har fött upp henne till, ett liv i kloster. Får jag föreslå att det krävs en lägsta ålder på åtminstone 25 år, genomförd prästubildning eller liknande, innan ett beslut att gå i kloster skall kunna ses som individens verkliga vilja. Om du godtager en 18 åring för ett liv i kloster så måste vi inse att denne person troligen inte spenderat ett enda år levandes i ett eget hem med möjligheten att fritt från föräldrar och andra starka påtryckningar skapa sig en egen uppfattning om världen. Har beslutet väl tagits så kommer den unga hjärnan (som inte är fädigväxt förrän vid 25 års ålder) att formas in i klosterlivet och troligen bli kvar där. Är det att försätta den fria viljan ur spel och därmed ett direkt oetiskt handlande? Jag är nog benägen att tänka att så är fallet.

Andra bloggares åsikter om , , , , ,

söndag 25 maj 2008

Skaffa ett liv

Det är väl egentligen det enda man orkar skriva efter att ha läst artikeln i Dagen om hur "kristna rasar mot Starbucks".

Alla andra kommentarer känns överflödiga. Det kanske den här också är.

Andra bloggare om: ateism,sekulärism, Tidningen Dagen, humanism, moral,religion, bibeln, Starbucks, Fundamentalism

onsdag 21 maj 2008

Kluvet om väckelserörelsen

Jag har redan skrivit ett inlägg om väckelserörelsen i Florida, men har anledning att återkomma då Dagen-redaktionen återkommer i ämnet med ett i det närmaste schizofrent inlägg i frågan om predikantens äkthet.

Med schizofrent menar jag hur det ter sig för en utomstående person som inte har förmågan att dela upp hjärnan i två läger - ett som tänker rationellt för det mesta och litar på logik, empiri och en gnutta sunt förnuft och en som slänger allt det överbord så fort det handlar om händelser som på något sätt kan härledas tillbaks till en bok som skrevs för tusentals år sedan och som personen ifråga fått för sig, med modersmjölken eller på annat sätt, står för evig sanning.

Ena sekunden handlar det i artikeln om att vi måste kunna ifrågasätta mirakelgöraren. Vi måste testa hans påståenden. Andra sekunden handlar det om att ifrågasätta den tanken - Jesus lovar ju mer än det som mirakelgöraren påstår sig kunna, så varför ifrågasätta?

Näste sekund så heter det så här:


Men förvissningen om att Jesus menar allvar får inte göra att vi hamnar i det andra diket, att vi okritiskt anammar allt som sker och inte vågar ifrågasätta. Ju mer framgångsrik en rörelse är, desto större är behovet av analys och granskning.
Intressant. Den givna frågan blir nu - varför vänder man inte det kritiska ögat mot, inte den egna tron och den egna rörelsen, utan mot själva roten till denna rörelse? Varför inte kritiskt ifrågasätta Jesus uppståndelse och hans andra mirakler? För att det står i bibeln? Kan det vara anledningen? Nej, så enkelt kan det väl inte vara. Eller varför skall vi kritiskt granska påståenden om händelser som sker i dag med levande ögonvittnen om vi fullständigt okritiskt utgår ifrån slutsatsen att det som står i en bok som skrevs för närmare tvåtusen år sedan (nya testamentet) är sant, trots att det strider mot alla former av logik, fysik och vedertagen historieforskning? Detta är en intressant fråga - vad får människor att delta i denna tusenåriga masshypnos, och det är anledningen till att jag driver denna blogg. Jag vill lära mig mer om människans irrationella natur.

Andra bloggare om: ateism,sekulärism,Tidningen Dagen, humanism, frikyrkan, moral, religion, bibeln, övernaturlighet, helande, healing


måndag 12 maj 2008

Intervju med ung ateist: Del 2

Jag väljer här att publicera en uppföljning till inlägget där jag intervjuade Robin, en ung ateist och gästskribent. Den här gången ställde jag samma frågor till Oskar, som till skillnad ifrån Robin har växt upp med religion och tro i familjen. Hör av dig om du vill berätta om dina erfarenheter.

"Berätta lite om din bakgrund"

18år, andra året på Aranäsgymnasiet i Kungsbacka snart avslutat. Naturare trots lingvistiska tendenser genom ett intresse av det skrivna ordet; framförallt estradpoesi. Annars endorfindyrkande träningsnarkoman som tyvärr tragiskt frekvent är skadedrabbad. Den lilla tid jag lägger på datorn går till blogg och olika diskussioner med människor man får kontakt med genom den.

"När kom jag fram till att jag var ateist?"

Runt två år sedan. Jag är konfirmerad… ett års "fotbollskonfirmation" var inte en belastning utan mer en kul grej där religionen kom i andra hand. Ett frireligiöst påhitt för att locka idrottsungdomar. Föräldrarna är kristna, men skiljer på tro och vetenskap. En öppen inställning, och de vetenskapliga frågor som jag tyckte hade patetiska kristna svar under konfirmationen sådde det första fröet. När jag började skriva mer så kom en hel del religionsfilosofiska texter och jag kom tillfreds med att gå från att kalla mig agnostiker – till ignostiker – till ovilja att kategoriseras till ateist och humanist.

"Vet mina kamrater på skolan om att jag är ateist? Hur är det i så fall ansett på min skola?"

Klasskamraterna vet om det och responsen varierar. Från noll intresse, till förfäran (som nu gått över) till medhåll och delat intresse. Den "kristna skolgruppen" vet också om det efter en konflikt, samt en del lärare efter samma konflikt. – Nämnd grupp satte upp kristna citat på skolans väggar; bl.a. en felciterad Einstein, så en kompis och jag smällde upp samma grej fast rätt citerade. Bredvid gruppens "reklam" smällde vi upp ganska intressanta lappar med "The ten commandments of the ethical atheist" vilket vi fick rejält med skit för till en början. Sådan kunskap fick man inte sprida! Aktuella lärare har bett om ursäkt och ändrat sin mening. Sedan har vi en liten diskussion om en skolpräst som jag fortfarande inte fått rätsida på hur han är anställd, men annars är det öppet. Framför allt med tanke på att jag är naturvetare och mina lärare håller sig objektiva och till vetenskapen.


"Hur ser mina kamrater på livsåskådningsfrågor? Finns det några religiösa grupperingar i min närhet?"

Mina nära vänner vandrar liknande eller parallella vägar med min vilket bland annat inkluderar en egen religion som bör tas på absolut allvar… Samma sak gäller FSM. Tyvärr besöker livets ord inte längre vår adress, men det finns en hel del församlingar i Kungsbacka. Bland andra Jehovas är ute och frälser människor runt om i staden ganska frekvent.

"Vad vill jag uppnå med min utåtriktade humanism?"

För tillfället vill jag framför allt höja medvetenheten om religionsfilosofi hos människor omkring mig. Helst påvisa att tro som påverkar samhället genom politik och vetenskap inte kan eller skall tillåtas, och ändra den utspridda bilden av ateister som känslokalla extremister. Internet ger i detta avseende mycket mer respons än vardagen, och genom bloggen har jag fått kontakt med flera intressanta människor och åsikter. I framtiden kanske man engagerar sig mer för ett mer sekulariserat land. Jag är väldigt tolerant vad gäller personlig tro, men inte när det påverkar det som för mig är mänsklig etik eller allmänt accepterad vetenskap.

Slut på Intervjun.

Har du några frågor att ställa till Oskar? Gör så i en kommentar till detta inlägg.

Andra bloggare om:
,,, , , , , ,
,

Vardagen för dagens ateist som vill hålla sig up-to-date:

lördag 10 maj 2008

Intervju med en ung ateist: del 1

Att vara ateist i Sverige idag innebär, om man vill följa med, bland annat:


Jag bestämde mig för att ställa lite frågor till min första, och hittills enda gästskribent här på Om religion. Robin går på gymnasiet, och jag tyckte det kunde vara lite intressant att höra hur livet som uttalad ateist är i dagens ungdoms-sverige, för att kanske få en inblick i hur det kommer att vara i morgondagens vuxen-sverige.

"Robin - berätta lite om din bakgrund"
Jag föddes 1990 i Eskilstuna, och flyttade vid 1-2 års ålder till den lilla orten Kvicksund. Där bodde jag tills för något år sedan, då jag flyttade till en annan ort i samma stad. Nu går jag andra året på säkerhetsprogrammet på S:t Eskils gymnasium (samma gymnasium som rockbandet Kent gick på), och är alltså 18 år och humanist.

"När kom du fram till att du var ateist?"
Jag har nog alltid varit ateist. Jag minns att jag frågade min far på väg hem från dagis om han trodde på Jesus, och fick då svaret att han trodde att han funnits, men att han inte riktigt trodde på de "under" som bibeln påstår att han åstadkom. Jag tyckte redan då att min far var en jubelidiot som överhuvudtaget trodde på hans existens. Nu vet jag ju att Jesus förmodligen har funnits en gång, och jag delar min fars uppfattning, genom att förneka Jesus förmåga att få blinda att se, etc. Alla människor föds ju till ateister, men väljer senare att tro på något. Jag själv
valde istället att inte tro på något övernaturligt och har på det sättet alltid varit ateist. Jag har nog alltid varit intresserad av religion som ett fenomen, och alltid gett mig in i debatter som handlar om religion i allmänhet. När jag var liten kände jag inte till begreppet ateism, men om jag skulle ha gjort det så skulle jag erkänt mig som det, utan tvekan.

”Vet dina kamrater på skolan om att du är ateist? Hur är det i så fall ansett på din skola?"
Absolut. De vet även om att jag är humanist, och det är verkligen inte någonting som jag skäms över, tvärtom. De är mest nyfikna om humanism som en livsåskådning. Men det är inte bara positivt, jag har även fått frågan "vad tror du på egentligen", när jag yttrade mig om att vi människor inte har någon själ som definition på något inre i människan. Jag svarade helt enkelt att jag tror på det som det finns förnuftiga skäl att tro på, och det är inte någon övernaturlig gud. På skolan i sig råder det ganska stor acceptans vare sig man är religiös eller ateist, så där har jag inte stött på några som helst problem. Problemet kan i så fall vara att min religionslärare faktiskt är kristen, vilket försvårar lite i just det ämnet, såklart.

”Hur ser dina kamrater på livsåskådningsfrågor? Finns det några religiösa grupperingar i din närhet?”
De flesta är väl agnostiker eller ateister, mest agnostiker. Det är ganska få i min närhet som känner samma engagemang i religions- och livsåskådningsfrågor. Vissa kan ha svårt att förstå varför jag visar detta intresse när jag inte är religiös själv, vilket bara handlar om okunnighet bland dem. De som klassar sig som agnostiker i min närhet bryr sig inte särskilt mycket om religion eller livsåskådningar, vilket i sig är ganska synd. Jag känner inte så väldigt många kristna, men visst stöter man på dem då och då.

”Vad vill du uppnå med din utåtriktade humanism?”
Till att börja med vill jag höja medvetandet hos de som inte förstår varför man kan ha något emot religionen som ett fenomen, människor som verkligen inte kan begripa att religion gör levnadssituationen betydligt sämre för extremt många människor. Jag vill få folk att förstå att religion inte går hand i hand med mänskliga rättigheter, och det är väl det varje samhälle vill sträva efter? Humanisterna har ju ett gäng olika punkter som de/vi arbetar mot. Jag själv har ”propagerat” lite för humanisterna, i och med en del broschyrer som jag delat ut på skolan. Jag vill helt enkelt få folk att förstå att Sverige inte är helt sekulariserat ännu, och att det fortfarande finns saker kvar att göra. Människor ska självklart få tro på vad de vill, det är viktigt. Men deras tro ska inte behöva leda till andra människors lidande, precis som det gör i många, många länder idag.

Se även mitt uppföljande inlägg: Intervju med ung ateist: Del 2

Andra bloggare om:
,,, , , , , ,
,

torsdag 8 maj 2008

Övergrepp på barn

Jag varnar känsliga tittare att klicka på någon av följande länkar. Jag finner det hela, i vissa fall roligt, samtidigt som jag nästan blir spyfärdig. Om detta inte är att missbruka sina barn för sina egna önskemål och sin egen tro så vet jag inte vad som kan kvalificeras som detta.



Samma stackars barn i ny snutt. Här ser ni honom vid tre års ålder. Här visar han vad han har lärt sig om djävulen.

En annan liten härmapa. För något annat handlar det väl inte om? Hjärnan hos honom formas i tidig ålder. Då sitter tron hårdare invävd.

Den här killen är fullständigt bedårande, men det hela är fruktansvärt att se.

Återigen en oskyldig liten kille vars kritiska tänkande håller på att förstöras av föräldrarna.

Den här länken hittades av en läsare.

Det anordnas även tävlingar för unga predikanter. Det verkar iofs vara för lite äldre ungdomar. Några år tidigare var dock dessa ungdomar likt de barn du ser i de övriga filmerna ovan, på väg att formas av föräldrarna, in i deras tro, inte barnets.


Andra bloggare om: ateism,sekulärism,Tidningen Dagen, humanism, frikyrkan, moral, religion, bibeln, övernaturlighet, helande, healing