Visar inlägg med etikett Frikyrklighet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Frikyrklighet. Visa alla inlägg

lördag 27 juni 2009

Moder Teresa - en bakåtsträvare

Efter förbundet Humanisternas reklamkampanj "Gud finns not inte" har det tagit hus i helvete bland landets församlade kristenhet. Det är svårt att hålla sig ifrån att släppa taget om sommarens förslappning av hjärnbark och övriga tankeverktyg, varför jag ger debatten mina fem minuter av åsikter.

Om vi börjar från nu, och jobbar oss bakåt, så skriver i dag 12 kristna personligheter i DN som ett svar på de 12 Humanister som publicerade sitt upprop för humanismen under midsommarafton i samma tidning. Rubriken är "Skulle moder Teresa vara bakåtsträvare?". För att börja med ett kort svar på den frågan så är detta - ja, det var hon, i viss mening!


Visste du följande om moder Teresa?

  • Moder Teresa tyckte om att vara bland de fattiga. Att det fanns något gott i själva fattigdomen. Hon ansåg att det förde henne närmare himmelriket och var därmed beroende av de fattiga, av rent själviska skäl.
  • På hennes hem för de döende i Calcutta gavs "patienterna" inte den smärtlindring de borde fått, inte de mediciner de kunde få för att lindra eller kanske till och med förhindra att de skulle dö. Ett faktum som inte hade med ekonomi att göra.
  • Att på hennes hem för de döende i Calcutta användes smutsiga sprutor om och om igen.
  • Att "patienter" på samma hem i vissa fall hade kunnat överleva om de hade fått komma till ett riktigt sjukhus?
  • Att moder Teresa kallade kallade abort för den största förstöraren av fred på jorden.
  • Att moder Teresa ville förbjuda all användning av preventivmedel?
Jag frågar mig - hur framåt eller bakåt på en skala av strävande vill de tolv kristna kalla ovanstående?

To be continued... Bla gällande Dagens artikel idag, och den fåniga åsikten att ateism skulle vara en religion likt kristendomen eller Islam som framförts både en och två gånger samt avfärdats i dagarna.



Läs även andra bloggares åsikter om , ,

söndag 26 oktober 2008

Kan inte annat än att hålla med Andreas Ekström

När han idag skriver i Sydsvenskan. Även om jag enligt många är en av dessa "kristofober" så värnar jag religionsfriheten. Samtidigt nyttjar jag min yttrandefrihet och vägrar acceptera att jag med hänvisning till just religionsfriheten skall tysta min kritik mot personers åsikter och inställning i sakfrågor. Detta betyder inte att jag motsätter mig Sturmarks och humanisternas uttalande tillsammans med ledaren för Evangelistiska frikyrkan då de säger att ingen får "dömas" endast med hänvisning till sin religiösa övertygelse. Vad jag hävdar (likt Sturmark), gång på gång, är att tillhörighet till ett religiöst samfund med mer eller mindre sannolikhet implicerar en viss inställning i olika sakfrågor. Ingen kan få mig att tycka att det är irrellevant huruvida rektorn för Lunds Universitet är kreationist eller ej. Ingen kan få mig att tycka att det är irrellevant huruvida Lunds Universitets rektor motsätter sig stamcellsforskning eller ej. Även om personen ifråga inte agerar ut sin tro? Det är en svårare fråga som jag tvingar mig själv att fundera vidare på. Precis som Sturmark hävdar jag dock att rektorn för Sveriges största universitet inte kan vara kreationist.   

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,


lördag 4 oktober 2008

En pingstvän till rektor

Per Eriksson, före detta medlem av Pingstkyrkan och numera medlem i en församling i samröre med Babtistkyrkan och Evangeliska Frikyrkan är föreslagen som ny rektor för Lunds Universitet rapporterar Sydsvenskan. Lärare på Universitetet protesterar. Med rätta? Vissa hävdar att Per Eriksson bör få chansen att leva upp till fördomarna om pingstvänner. Vilka är då dessa fördomar, och är de fördomar? Är det inte så att man som pingstvän faktiskt ställer upp på tanken om en ung jord, skapad av gud. Att människan är helig och skapad till avbild av gud, inte via en evolutionär process. Kan vi förvänta oss att Per Eriksson inte kommer att påskynda stamcellsforskningen? Jag är rädd för det. Bengt Söderström professor i mikrobiologisk ekologi påpekar att man inte vet om Per har de värderingar det är allmänt känt att pingskyrkan står för. Min fråga är - vilken är anledningen att tro att Per Eriksson inte håller dessa värderingar? Vore inte det mest logiska att han faktiskt, likt pingstkyrkan i stort har en vetenskapsföraktande inställning? Vore inte då det logiska att inte föreslå honom som rektor? Lars Johansson vid Teologiska Högskolan i Örebro skriker i Dagen genast ut "religionsförföljelse - vi har faktiskt religionsfrihet här i landet". Jo, det har vi - men det innebär inte att det är lämpligt att exempelvis anställa en sektledare som förespråkar incest och ritualoffer. Personens åsikter och inställning i sakfrågor (och religion kan väl anses vara en samling åsikter i en stor mängd sakfråor) spelar däremot roll vid tillsättningen av en tjänst som den som rektor vid ett Universitet där fri forskning förespråkas. I artikeln i Dagen utelämnar det faktum att Per vägrar att svara på frågorsom har med stamcellsforskning eller homosexualitet att göra. Hans syn på dessa frågor får vi vänta med att höra svaret på tills han tillträtt sitt ämbete.

Frågan är nog till sist hur möjligt det blir för Per att arbeta på sin post. Minsta lilla agerande som kan tolkas som om han ger mindre resurser eller vikt vid de biologiska institutionerna och hans bakomliggande syfte kommer att ifrågasättas. I slutändand kommer hans förtroende att gå i botten.

Det är även märkligt att religionsfriheten åberopas i detta fall, när Per Erikssons inställning i religiösa frågor definitivt är relevant för hans arbetsuppgifter, samtidigt som tidningen Dagen och dess anhängare försvarar rätten för en kyrka att avskeda eller neka anställning för en ateist som sökt tjänst som kyrkvaktmästare, ett arbete där personens religiösa inställning torde vara högst irrelevant, eller skall vaktmästaren samtidigt arbeta som kurator?

Mer om saken i Sydsvenskan, än mer, och än mer. Lite till faktiskt... Per Erikssons kommentarer, eller avsaknad av hittar du här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

fredag 1 augusti 2008

SM i indoktrinering

Skrämmande är det i mina ögon att läsa hur barn i Sverige i dag genomgår regelrätta hjärntvättningceremonier. Det är ju inte så att det är någon nyhet för mig att detta pågår, inte bara på andra ställen, utan även här i Sverige. Det är bara lika rysligt att läsa om det - varje gång pastorerna gör sitt bästa för att säkra sin egen världsbilds framtid i de unga barnens hjärnor, med utstuderat precision. Man gör sitt bästa för att inskränka deras fria val och reella religionsfrihet genom att i tidig ålder tillrättalägga och tvätta de sockervaddsinvirade budskapen, förenkla och upprepa. Upprepa. Upprepa. Allt för att säkerställa att barnen skall kapitulera inför tanken om en God ("Gud är bara god mot mig") och allsmäktig skapande Gud, som är just den Gud som pastorn och pappa tror på. Jag antar att man inte nämner något om att det som barnen får lära sig inte bygger på någon som helst logik eller reell kunskap. Det är tro och önsketänkande byggt på vandrinssägner, nedskrivna och efter hand institutionaliserade inom ramen för ett kyrkligt auktoritetsbygge.

Pedagogikforskarna har nog en del att hämta inifrån frikyrkornas kapell i sommarhettan. Fast när man börjar tala i termer av "strategi" gällande samtalet med barnen - då är jag glad att forskningen inte kommit så långt och blivit så kall och beräknande kylig som kyrkornas erfarenhetsbaserade utlärningsmodeller. Resultaten talar sitt tydliga språk. Att sälja luftslott i tvåtusen år är bevis nog - Gud är ett säljande varumärke - en sjuhelvetes hjärnbacill. Och de varianter av buskap- kombinerat med pedagogik som inte lyckas förmedla sitt innehåll dör ut efter någon generation. Det påminner faktiskt lite om evolutionsteorin...

Läs mina andra inlägg om barn och religion här. Här handlar det om strategier kring hur man håller kvar barnen upp i tonåren.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

tisdag 29 juli 2008

Lyssna på din inre röst...

... eller Guds röst, om du väljer att tolka den som det. Det är vad Ulf Ekman föreslår. Vi skall gå tillbaka till de gamla traditionerna och damma av ordet Lydnad. Lyda Guds ord, som jag antar vi skall hämta ifrån Bibeln eller i direkt kommunikation med Gud. Vi pratar om att anamma religiös galenskap och fanatism, det är det Ulf vill. Fanatism i det att vi skall Lyda Guds lag. Döda den son som sätter sig upp emot sin fader eller moder. Döda den som begår äktenskapsbrott. Döda, lemlästa, stena och förbanna. Det är Ulfs melodi. Eller? Religiös galenskap pratar vi om i det att vi skall anamma de som tror sig höra röster, exempelvis från Gud, berättandes, anbefallandes oss att slå ihjäl, skjuta eller bomba en abortläkare. Som exempel.

- Ta Noa och Abraham som exempel, de lyssnade och handlade enligt Guds ord även fast de inte visste eller förstod hur det skulle kunna bli som han sagt.


Sanna mina ord - Ulf predikar fanatism. Vem är annars jag att säga emot mina inre röster och skona den Gud befaller mig att slå ner på? Att förbanna den som Gud säger åt mig att förbanna?

- Vi måste in i den heliga osäkerheten igen, våga överlåta oss till något vi inte vet vart det leder.


Att Ulf predikar mot rationalism och kunskap, vetenskap och upplysning är kanske inget nytt, men här får vi det återigen svart på vitt. Framtidsanalys? Konsekvensanalys? Nej, kör så det ryker! Om någon i farten därmed stryker, så skit idet!

Jag skriver bara det här idag, för att en dag kunna slippa.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

torsdag 24 juli 2008

Domedagen är nära - eller...?

Dagen rapporterar ifrån Oasmötet i Borås. Enligt talarna är det snart dags för Jesus återkomst. Tecknen syns i de händelser som vi ser runt om oss. Exempelvis i form av alla karusellolyckor!

Det här är intressant, och nästan ofattbart. Att man än i dag tror att det som skrevs i uppenbarelseboken skulle vara en beskrivning av ett framtida skeende, närmare tvåtusen år senare. Enligt ledande Bibelforskare (exempelvis Bart D. Ehrman) är snarare de skeenden som beskrivs i Bibeln knutna till den tid då de skrevs, och skall läsas därefter. För mig är det snudd på lurendrejeri, och i vilket fall cyniskt, att peka på dagens skeenden och hänvisa till de yttersta dagarna. Om man tror, och antar jag, längtar efter dessa dagar, så måste man väl svälja hela paketet med allt elände, Jerusalems förstörelse, världskrig?... Precis som, får man förmoda, George Bush längtar efter världens undergång, likt många av hans landsmän. Skydda Israel, inte för att skydda dess folk, utanför att Bibelns profetior skall kunna gå i uppfyllelse, eller låt oss kalla det självuppfyllelse.

Enligt Jesus, eller enligt Bibeln för att vara mer korrekt, så skulle de sista dagarna komma inom livstiden för de som vandrade med honom och lyssnade på honom. Enligt uppenbarelseboken så var den onde ingen annan än den romerske kejsaren. Apokalypsen skulle ske då, inom en snar framtid efter det att nya testamentet skrevs. Inte nu. Den som tror det vill en sak - sprida tro, inte ogärna genom rädsla. Gudsfruktan, vilket oerhört cynisk påfund.

Läs mer om Bart D. Ehrman här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

söndag 6 juli 2008

Vad är det för Gud...

...Göran Skytte - som väljer sina tillfällen. Som väljer att rädda vissa, troende som icke troende, men lämnar andra åt sitt öde. Som låter bli att ingripa när tusentals spädbarn dör av AIDS i Afrika? Som låter flygplan krascha till marken och slå sönder dess passagerare? Vad hade dessa individer gjort för att förtjäna detta? Hade barnen syndat? Finns det inga troende på flygplan som krashar? Vad får dig att bli så självgod i din tro att just du är utvald? Vad har hänt med din kritiska tankeförmåga? Hur kan du ha blivit så blind?

Fyra ord i ett kort påstående kan lösa alla dessa frågor. Skyttes Gud existerar inte.

Kristen mission rakt in i vardagsrummet

Jag läser i Dagen om olika väckelsemöten, speciellt för unga, och rent allmänt. Läste en kommentar angående det som skrivits om kristendomens gräddfil in i våra vardagsrum, inlägg som kan läsas under denna länk. Ser i TV-tablån att det samtidigt som jag läser är väckelseandakt ifrån Torpkonferensen på SVT. Ett av tre program. Några av kommentarerna jag fått är att kristna program (som har monopol på mässande i statlig television) inte omvänder någon, att de inte är missionerande, utan att de mer fungerar som "fotbollssändningar" - en typ av reportage för de redan intresserade. Jag bestämmer mig för att titta på programmet (uppenbarligen producerat av Evangeliska Fri-Kyrkan - EFK) för att se om så är fallet. Framförallt är jag intresserad av att fundera kring hur ett barn som slår på programmet skulle uppfatta det. Du kan se inslaget här.

Sammanfattning av program från Torpkonferensen 080626

1.Det läses inom ett par minuter ur bibeln. Författaren pratar om hur hon pratar med Gud. Som om det var givet att det fanns en Gud.
2. Musik om Jesus.
3. Sen säger någon - samtidigt som det visas bilder på barn - "de flesta som kommer hit är kristna människor".
4. En ung tjej säger: "jag trodde inte det skulle vara så mycket religiöst här - men jag har inget emot det".
5. "Reportern (som visar det sig senare är en del av arrangemanget)" säger: "Det roligaste med konferensen är att få träffa alla glada små och stora barn".
6. Musik
7. Intervju med f.d. utbränd. Han får berätta om sin passion för Jesus - som varit hans vän sedan barnsben, som visat honom vägen. "Drivkraften i mitt liv är passion... en trefaldig sådan - passionen Jesus..."
8. Musik - om Jesus - förstås.
9. En pastor får prata - om vad hon tror att Gud vill med hennes liv.
10. Musik om Jesus
11. Reportern/programledaren/pastorn säger in i kameran med allvarlig min, som om det vore sant. "Att vilja det gud vill - det är det enda vi måste göra för att få frid, och det är sant och det är rätt...".
12. Sen ber hon med tittarna.
13. Sen blir det en "rapp" om "Pappa Gud i himlen", "Jag får vara barn till kungen", "han lyssnar alltid när jag behöver honom".

Diskussion
Den som påstår att upplägget och innehållet i detta program inte är missionerande undrar jag vilka glasögon de har på sig. Är budskapet även ett försök att indoktrinera? Språket man använder är enkelt - man talar som till barn. Man är mån om att trumma in budskapet, och visst gäller det även barn, det håller nog de medverkande själva med om.

Hur tolkar ett barn som ser detta vad som händer? Vuxna människor som pratar hela tiden om något som de tar som fullständigt naturligt att det är sant, som säger att det är sant. "Gud existerar, Jesus är Gud och vägen ur svåra stunder, han är som en extrapappa, han finns där när du behöver honom, en vän, vägen till lycka." Är inte detta indoktrinering? Hur skall barnet tolka det när en snäll människa sitter och säger att något är sant? Finns det något annat att jämföra med som sänds i TV? Serier och liknande är det inte så svårt att se, även som litet barn, att det är på låtsas, alternativt så kan en vuxen snabbt berätta att det är på låtsas, något som barnen själva är vana vid, att låtsas, att leka. I det här fallet är det enda alternativet för barnet som jag ser det, att anta att det som sägs verkligen är sant. Det nämns inget om att det inte finns någon som helst belägg för att det som sägs är sant.

Slutsats
Programmet skall verka som någons slags reportage - men det är ren och klar missionering, rakti in i vardagsrummet. Det är vidare speciellt upplagt för att även passa barn - det är lite som MC-Donalds födelsedagskalas och happy-meals, ägnat åt att göra livslångt trofasta kunder av sina besökare.

Artiklar i Dagen om Torpkonferensen: 1, 2, 3, 4.
Humanisternas insändare i SVD.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

torsdag 19 juni 2008

Pinsamt Dagen

Visst är det konstigt att man i en dagstidning i Sverige idag, nämligen Dagen, kan skriva följande:

Enligt uppgifter ska människor ha uppstått från de döda, 19 stycken dokumenterade fall, men det bevittnade inte Margret och Conny Sundin med egna ögon.

samt:

- Men vi såg bland annat hur benen växte ut på en man som hade protes. Han var tvungen att ta av den.

utan att det följs av ett endaste uns av ifrågasättande eller uppföljning. Om det verkligen var som det skrivs, varför lägger inte redaktionen ned några miljoner av sin budget på att verkligen hitta belägg för det som sägs? Det skulle definitivt rendera i Nobelpris om man kunde bevisa det som skrivs. Det skulle även kunna leda till enorma framsteg inom medicinsk forskning. Tänk om det gick att sprida den kunskap som den påstådda helaren besitter? Det skulle kapa sjukvårdskostnader och befria människor ifrån lidande. Hur kan det komma sig att de påstått dödas uppståndelse och de påstått utväxta lemmarna, så fort man vill syna dem i sömmarna, försvinner - liksom tonar bort? Lösningen är enkel på dessa för de troende oerhört besvärande frågorna kring vad som är sanning respektive inte, nämligen att det aldrig inträffat. Helaren är en bluff och hans påstådda helande har aldrig skett. Den som kan bevisa motsatsen är värd ett Nobelpris. De som påstår att helaren kan hela, men inte gör allt de kan för att förädla denna kunskap är djupt omoralisk och självisk.

Mer om helaren hittar ni här.

Andra bloggare om: ateism,sekulärism,Tidningen Dagen, humanism, frikyrkan, moral, religion, bibeln, övernaturlighet, helande, healing

måndag 16 juni 2008

Dansk sekt predikar på statens bekostnad

Helt enligt Aftonbladet. Det hade varit intressant att höra vad sekten heter. Får läsa lite mer på källan Extrabladets hemsida. r hittar vi den informationen och, ja, vad skall man säga? Det är naturligtvis fel av danska staten att dela ut integrationspengar till en organisation som gör annat för de pengar de tilldelats. Det är däremot inte så förvånande att en kristen sekt som sysslar med tungomålstalande använder sina pengar till just mission, det kunde jag listat ut i förväg, och det borde även den danska staten ha kunnat.


Andra bloggares åsikter om ,

torsdag 22 maj 2008

Vilseledda norrmän

- För första gången såg jag med egna ögon blinda få synen tillbaka och människor som fötts döva få full hörsel. Det skedde både på scenen och i bänkraderna.
Så uttalar sig en representant för norska Oas-rörelsen i tidningen Dagen efter ett besök hos väckelsepredikanten Todd Bentley.

Min frågor lyder nu: hur lättlurade kan man vara? Hur kan det komma sig att inte läkare och forskare världen över vallfärdar till Florida för att lära sig och utforska hur dessa mirakel kan gå till, för att i framtiden kanske kunna utnyttja förmågan att hela sjukdomar och medfödda problem. Sist men inte minst, hur självisk kan denne Todd vara som inte självmant låter sig undersökas av vetenskapen för att eventuellt kunna sprida sin förmåga till omvärlden?

Mitt svar på dessa frågor är att detta beror på att det inte är någon med medfödd dövhet eller blindhet som blivit botade, det sker inte, det är ett trick av en skicklig scen-artist. En skojare. I min värld är detta långt troligare än alternativet - att en person gång på gång, kväll efter kväll botar obotliga sjukdomar utan att det en enda gång blir väl dokumenterat av vetenskapssamhället, som gladeligen skulle ta emot det nobelpris upptäckten skulle ge.

Läs mina andra inlägg om fenomenet här, här och här.

Andra bloggare om: ateism,sekulärism,Tidningen Dagen, humanism, frikyrkan, moral, religion, bibeln, övernaturlighet, helande, healing

onsdag 21 maj 2008

Kluvet om väckelserörelsen

Jag har redan skrivit ett inlägg om väckelserörelsen i Florida, men har anledning att återkomma då Dagen-redaktionen återkommer i ämnet med ett i det närmaste schizofrent inlägg i frågan om predikantens äkthet.

Med schizofrent menar jag hur det ter sig för en utomstående person som inte har förmågan att dela upp hjärnan i två läger - ett som tänker rationellt för det mesta och litar på logik, empiri och en gnutta sunt förnuft och en som slänger allt det överbord så fort det handlar om händelser som på något sätt kan härledas tillbaks till en bok som skrevs för tusentals år sedan och som personen ifråga fått för sig, med modersmjölken eller på annat sätt, står för evig sanning.

Ena sekunden handlar det i artikeln om att vi måste kunna ifrågasätta mirakelgöraren. Vi måste testa hans påståenden. Andra sekunden handlar det om att ifrågasätta den tanken - Jesus lovar ju mer än det som mirakelgöraren påstår sig kunna, så varför ifrågasätta?

Näste sekund så heter det så här:


Men förvissningen om att Jesus menar allvar får inte göra att vi hamnar i det andra diket, att vi okritiskt anammar allt som sker och inte vågar ifrågasätta. Ju mer framgångsrik en rörelse är, desto större är behovet av analys och granskning.
Intressant. Den givna frågan blir nu - varför vänder man inte det kritiska ögat mot, inte den egna tron och den egna rörelsen, utan mot själva roten till denna rörelse? Varför inte kritiskt ifrågasätta Jesus uppståndelse och hans andra mirakler? För att det står i bibeln? Kan det vara anledningen? Nej, så enkelt kan det väl inte vara. Eller varför skall vi kritiskt granska påståenden om händelser som sker i dag med levande ögonvittnen om vi fullständigt okritiskt utgår ifrån slutsatsen att det som står i en bok som skrevs för närmare tvåtusen år sedan (nya testamentet) är sant, trots att det strider mot alla former av logik, fysik och vedertagen historieforskning? Detta är en intressant fråga - vad får människor att delta i denna tusenåriga masshypnos, och det är anledningen till att jag driver denna blogg. Jag vill lära mig mer om människans irrationella natur.

Andra bloggare om: ateism,sekulärism,Tidningen Dagen, humanism, frikyrkan, moral, religion, bibeln, övernaturlighet, helande, healing


lördag 17 maj 2008

Karismatisk villfarelse

I Dagen skriver man i dag att det är den karismatiska teologin som förenar de kristna församlingar som når framgångar idag. Redan andra meningen in i artikeln skriver man något verkligt suspekt:

Miljontals människor tar emot Jesus som Frälsare. Sociologer och historiker är överens om att de områden som berörs, förändrar samhället och upprättar människovärdet.

Que? Sociologer och historiker är överens om att vad? Det här känns som en grov förenkling av verkligheten. Man kanske pratar om två sociologer och historiker, en av varje. Eller vad menar man egentligen? Vidare skriver man i artikeln att det som kännetecknar karismatisk teologi är att bibeln tas emot som Guds ord av de troende, i sin helhet. Jag undrar varje gång jag hör något liknande om man verkligen menar både gamla och nya testamentet, i sin helhet. Tycker man verkligen att man skall döda sitt barn om det smädar föräldern, eller att en kvinna skall dödas om det visar sig att hon inte var oskuld på sin brölloppsnatt? Jag undrar det jag. Om man inte tycker det, så infinner sig naturligtvis genast en självmotsägelse och det faktum att man själv väljer de delar ur bibeln som stämmer med den egna redan existerande moralen. Alternativt så krävs en slags egen tolkning av vad som egentligen menades med skriften, allt utifrån utgångspunkten att den egna moralen gäller. Det finns dock dem som vill tolka in att det som skrevs i gamla testamentet bara gällde vid den tid det skrevs. Redan det är förskräckligt. Var gud verkligen så ond då? Vad är det i så fall som säger att han är god nu? En del skulle svara att Jesus gör skillnaden. Men, då kan man invända att det som han sade bara gällde då. Det står trots allt i gamla testamentet att lagen som framlades av Moses skulle gälla för evigt.

Det visar sig vara Stanley Sjöberg som är upphovsman bakom artikeln. Jag undrar fortfarande vad han menar med den där inledande meningen...

Andra bloggare om:
,,, , , , , ,

Friskola i Örkelljunga indoktrinerar barnen

Solängsskolan i Örkelljunga lär ut Bibelns ord som voro de fastslagna fakta, skriver HD i dag. Skolan drivs av kristna mitt i det skånska bibelbältet. Nu får skolan kritik ifrån skolverket. Rättmätig sådan med tanke på att de bland annat brister i och lär ut följande:

Skolan håller sig inte till att lära ut vad kristendomen står för. Den lär ut att de kristna ståndpunkterna är fakta, skriver inspektörerna i sin rapport.
I den lokala kursplanen står det att "målet är att eleven lär sig att Gud har skapat alla människor med lika värde".
Det senare har de faktiskt rätt att lära ut som fristående lokal kurs, konstigt nog. Problemet är att den kursens blandas ihop med religionskunskapsundervisningen.

Enligt IngBritt Sjödahl har undervisningen i religionskunskap och kristendom skett under samma lektionstimmar och under samma ämnesrubrik under lång tid.

— Så har det varit av tradition. Jag har inte sett det som ett problem utan litar på att personalen klarar gränsdragningen.

Herrejösses säger jag, hur naiv kan man vara? Vidare säger IngBritt:
— Bortsett från kristendomskunskapen skiljer sig inte vår religionsundervisning från andra skolors.
Men, det är liksom poängen - att ovanstående inte går att bortse ifrån.

Med anledning av kritiken ska skolan se över kristendomskunskapens koppling till religionsundervisningen.

— Det är möjligt att det finns elever som inte kan skilja ämnena åt. Därför kommer vi att göra en skarpare uppdelning av läroplanens religionsundervisning och vårt eget profilämne, säger IngBritt Sjödahl.

Det är möjligt? Det är fullständigt ofrånkomligt. Det här visar på det absurda att skolor bedrivs av organisationer och människor som har som utgångspunkt att indoktrinera barn med åsikter, inte fakta. Skolan skall lära ut fakta, inte åsikter som de inte har någon som helst möjlighet att objektivt förklara eller bevisa för barnen. De vill ta ifrån barnen rätten att själv göra sig en uppfattning i många av de stora existentiella frågorna genom att programmera dem kring vad som är rätt och fel, vad som är sant eller falskt - enbart med utgångspunkt ifrån deras personliga tro, baserad på tradition, vidskepelse och en bok från bronsåldern. Jag har kallat det övergrepp på barn förut och jag är villig att göra det igen.

Uppdatering: Även Dagen har uppmärksammat nyheten.

Andra bloggare om:
,, , , , , , ,

Vi har inte lärt oss att pröva saker

- Vi sitter här på avstånd och ser att det som händer i Florida är fantastiskt, men vi har inte lärt oss att pröva saker.
Så uttrycker sig Anna, medlem i en svensk frikyrka i tidningen Dagen apropå Todd Bentley och hans väckelserörelse i Florida där mirakler sägs hända på löpande band. Anna sätter huvudet på spiken genom att i en mening sammanfatta allt som tro och faith står för inom religionen. Det är fantastiskt, vi utgår ifrån att det är ett tecken på guds godhet och existens, men vi har egentligen inte viljan förmågan eller en önskan att faktiskt testa det våra tros-satser påstår om världen. Det gäller naturligtvis inte bara de som tror på mirakler och andra övernaturliga påståenden inom och utom den religiösa sfären idag. Det gäller naturligtvis även de som tror på övernaturliga händelser även genom historien, exempelvis de som tror på att Jesus utförde mirakler och uppstod från de döda. Är de verkligen villiga att höra vad av detta som verkligen går att pröva? Är de verkligen villiga att lyssna till rationella argument, eller kommer den slutsats de redan dragit att stänga av de synapser som skulle göra det möjligt att faktist ompröva sin ställning, att ändra sin slutsats? Jag är skeptisk.

Läs tidigare inlägg om den bluffande helaren?

Andra bloggare om: ateism,sekulärism,Tidningen Dagen, humanism, frikyrkan, moral, religion, bibeln, övernaturlighet, helande, healing

onsdag 14 maj 2008

Jesusmanifestaionen i dagen igen

Tidningen Dagen släpper inte Jesusmanifestaionen riktigt ännu. Denna gång går man igenom läsarreaktionerna. Föga förvånande var inte undertecknads reaktioner upptagna i artikeln :)

Läs mina övriga inlägg om Jesumanifestationen här.

Andra bloggare om:
,,, , , , ,

måndag 12 maj 2008

Mutade konfirmander

Såg precis ett inslag i "Landet Runt" där man visade hur olika församlingar lockar konfirmander med diverse aktiviteter. En församlingspedagog uttryckte det klart och tydligt när hon påpekade att utan huvudaktiviteten (som många av ungdomarna såg det) , som kunde vara exempelvis hockey, fotboll, ridning, film eller drama, så hade ungefär 80% av de som nu konfirmerades låtit bli. Jag kallar det en muta, och ungefär så uttryckte sig kvinnan. Det är i alla fall svårt att tolka det på något annat sätt. En stor gottepåse man hänger framför ungdomarnas ansikte. Men är detta så fel då? Jo, det som är otäckt i situationen är att församlingarna ofta samarbetar med exempelvis idrotssföreningar och att ALLA i ett ishockeylag konfirmerar sig. Att ALLA i ett fotbollslag konfirmerar sig. I dessa fall vill jag hävda att dessa ungdomars religionsfrihet är åsidosatt - de vill ju bara spela fotboll, och för att få det så tvingas de i princip in i den kristna konfirmationsritualen. Inte bra. Borde nästan vara olagligt.

DN om golf och konfirmation. Smålandsposten om konfirmation till häst. Här får konfirmanderna sätta upp en musikal om Noaks ark. Bra att eleverna får lära sig tänka kritiskt. HD om konfirmaton i Åstorp. I Eskilstunakuriren skrev man 2001 om att elever skulle erbjudas konfirmationsundervisning på skoltid. Är det lagligt? Hur gick det med det?

Andra bloggare om:
,, , , , , , , ,

Intervju med ung ateist: Del 2

Jag väljer här att publicera en uppföljning till inlägget där jag intervjuade Robin, en ung ateist och gästskribent. Den här gången ställde jag samma frågor till Oskar, som till skillnad ifrån Robin har växt upp med religion och tro i familjen. Hör av dig om du vill berätta om dina erfarenheter.

"Berätta lite om din bakgrund"

18år, andra året på Aranäsgymnasiet i Kungsbacka snart avslutat. Naturare trots lingvistiska tendenser genom ett intresse av det skrivna ordet; framförallt estradpoesi. Annars endorfindyrkande träningsnarkoman som tyvärr tragiskt frekvent är skadedrabbad. Den lilla tid jag lägger på datorn går till blogg och olika diskussioner med människor man får kontakt med genom den.

"När kom jag fram till att jag var ateist?"

Runt två år sedan. Jag är konfirmerad… ett års "fotbollskonfirmation" var inte en belastning utan mer en kul grej där religionen kom i andra hand. Ett frireligiöst påhitt för att locka idrottsungdomar. Föräldrarna är kristna, men skiljer på tro och vetenskap. En öppen inställning, och de vetenskapliga frågor som jag tyckte hade patetiska kristna svar under konfirmationen sådde det första fröet. När jag började skriva mer så kom en hel del religionsfilosofiska texter och jag kom tillfreds med att gå från att kalla mig agnostiker – till ignostiker – till ovilja att kategoriseras till ateist och humanist.

"Vet mina kamrater på skolan om att jag är ateist? Hur är det i så fall ansett på min skola?"

Klasskamraterna vet om det och responsen varierar. Från noll intresse, till förfäran (som nu gått över) till medhåll och delat intresse. Den "kristna skolgruppen" vet också om det efter en konflikt, samt en del lärare efter samma konflikt. – Nämnd grupp satte upp kristna citat på skolans väggar; bl.a. en felciterad Einstein, så en kompis och jag smällde upp samma grej fast rätt citerade. Bredvid gruppens "reklam" smällde vi upp ganska intressanta lappar med "The ten commandments of the ethical atheist" vilket vi fick rejält med skit för till en början. Sådan kunskap fick man inte sprida! Aktuella lärare har bett om ursäkt och ändrat sin mening. Sedan har vi en liten diskussion om en skolpräst som jag fortfarande inte fått rätsida på hur han är anställd, men annars är det öppet. Framför allt med tanke på att jag är naturvetare och mina lärare håller sig objektiva och till vetenskapen.


"Hur ser mina kamrater på livsåskådningsfrågor? Finns det några religiösa grupperingar i min närhet?"

Mina nära vänner vandrar liknande eller parallella vägar med min vilket bland annat inkluderar en egen religion som bör tas på absolut allvar… Samma sak gäller FSM. Tyvärr besöker livets ord inte längre vår adress, men det finns en hel del församlingar i Kungsbacka. Bland andra Jehovas är ute och frälser människor runt om i staden ganska frekvent.

"Vad vill jag uppnå med min utåtriktade humanism?"

För tillfället vill jag framför allt höja medvetenheten om religionsfilosofi hos människor omkring mig. Helst påvisa att tro som påverkar samhället genom politik och vetenskap inte kan eller skall tillåtas, och ändra den utspridda bilden av ateister som känslokalla extremister. Internet ger i detta avseende mycket mer respons än vardagen, och genom bloggen har jag fått kontakt med flera intressanta människor och åsikter. I framtiden kanske man engagerar sig mer för ett mer sekulariserat land. Jag är väldigt tolerant vad gäller personlig tro, men inte när det påverkar det som för mig är mänsklig etik eller allmänt accepterad vetenskap.

Slut på Intervjun.

Har du några frågor att ställa till Oskar? Gör så i en kommentar till detta inlägg.

Andra bloggare om:
,,, , , , , ,
,

Vardagen för dagens ateist som vill hålla sig up-to-date:

torsdag 8 maj 2008

Övergrepp på barn

Jag varnar känsliga tittare att klicka på någon av följande länkar. Jag finner det hela, i vissa fall roligt, samtidigt som jag nästan blir spyfärdig. Om detta inte är att missbruka sina barn för sina egna önskemål och sin egen tro så vet jag inte vad som kan kvalificeras som detta.



Samma stackars barn i ny snutt. Här ser ni honom vid tre års ålder. Här visar han vad han har lärt sig om djävulen.

En annan liten härmapa. För något annat handlar det väl inte om? Hjärnan hos honom formas i tidig ålder. Då sitter tron hårdare invävd.

Den här killen är fullständigt bedårande, men det hela är fruktansvärt att se.

Återigen en oskyldig liten kille vars kritiska tänkande håller på att förstöras av föräldrarna.

Den här länken hittades av en läsare.

Det anordnas även tävlingar för unga predikanter. Det verkar iofs vara för lite äldre ungdomar. Några år tidigare var dock dessa ungdomar likt de barn du ser i de övriga filmerna ovan, på väg att formas av föräldrarna, in i deras tro, inte barnets.


Andra bloggare om: ateism,sekulärism,Tidningen Dagen, humanism, frikyrkan, moral, religion, bibeln, övernaturlighet, helande, healing

Bluffar helaren?

Nu skriver man i tidingen Dagen om en predikant i USA som påstås kunna hela människor i massor. Att helande av något slag aldrig tidigare (eller nu heller för den delen) står det ingenting om i artikeln. Det viktiga är, som vanligt, att få människor att tro på guds helande kraft, inte sanningen. Det vore inte speciellt svårt att föra i bevis att liknande påståenden om gudomligt helande verkligen fungerar. Varför har alla studier som då görs inom området visat på motsatsen? Visst kan det hända att personer som varit med vid ett liknande möte därefter tillfrisknar från sin cancer, men aldrig under sådana förhållanden att man kan bortse från det faktum att personen på naturlig väg kunnat bli av med cancern, kanske i kombination med normal medicinsk behandling.

Finns det då några problem med liknande företeelser? Är inte fenomenet med helande TV-predikanter egentligen rätt harmlöst? Ponera att de som tittar på motsvarande tillställning via GODtv eller i verkligheten befinner sig i en till synes hopplös situation. De kanske precis har fått diagnos på en elakartad sjukdom och står inför cellgiftsbehandling med allt vad det innebär. Då är det naturligtvis lockande att tro på guds helande kraft som alternativ till den skolmedicinska behandlingen. Om så bara en person följer denna instinkt och hoppar av sin behandling för att sätta sin tillit till gud, och därefter avlider som följt (ett fenomen som händer i USA hela tiden i olika sammanhang) då vill jag påstå att predikantens handlingar bidragit till denna människas död. Bluffmakare eller ej, går vi efter erfarenhet så funkar inte hans magiska tricks, och de dåliga potentiella effekterna av predikantens verksamhet överväger sannerligen de icke existerande positiva effekterna.

Andra bloggare om: ateism,sekulärism,Tidningen Dagen, humanism, frikyrkan, moral, religion, bibeln, övernaturlighet, helande, healing