lördag 21 juni 2008

Vattnet klyver människorna

I en artikel i Dagen idag handlar det om vatten som klyver människor av tro, inte om människor som klyver vatten, likt Moses. Det påstås att det vatten som rinner ur en grotta i en katolsk kyrka i Bronx har helande krafter, något som delar de troende och föder uppenbara hatkänslor, vilka kan spåras i artikelns kommentarspår. Vem har den rätta tron? Vem tolkar bibeln rätt? Vem hädar och vem är rättfärdig? Religion innehar en enorm delande - klyvande kraft. Religion i sig är inte enande. Att människor som tror på samma heliga skrift, på samma påstådda Gud inte kan enas, utan snarare går i polemik med varandra - polemik som på många ställen i världen ändat i ändlösa krig, är för mig ett av de starkaste argumenten till att vara emot religion, framförallt den organiserade religionen.

Att det inte rinner något heligt vatten ur grottan i fråga, det håller jag i det här fallet med de protestantiska och andra, motståndarna till katolska kyrkan om. Samtidigt låter jag mig därmed besudlas av religionens klyvande kraft, utan att egentligen ha något direkt val mer än att hålla käft.

Mer läsning om katolska kyrkan och övernaturliga fenomen.

Andra bloggares åsikter om , , , , ,

4 kommentarer:

Anonym sa...

" I was a lifelong atheist -- a militant atheist. Eventually I developed a mild curiosity as to whether there might be something more to life than meets the eye, so I began searching for God -- literally. Not knowing where else to turn, I began typing search terms into Google. I even started a blog. It started out as a simple thought experiment, a half-hearted search for answers to some philosophical questions. I could never have imagined where it would end: My husband and I both entered the Catholic Church just two years later, and have been practicing Catholics ever since."

http://insidecatholic.com/Joomla/index.php?option=com_content&task=view&id=3914&Itemid=48

Gåslever sa...

Och?

Anonym sa...

Om man har ett öppet sinne och letar efter Gud eller svaret på filosofiska frågor... och man aldrig definitivt nöjer sig med ETT enda svar utan alltid har ett öppet sinne och letar vidare (som att hitta alla bitarna till ett pussel)... hur hamnar man då i en katolsk tro? Det är för mig svårt att förstå och det är den frågan som är relevant för mig. Inte vilken religion I SIG som man hittade, utan varför eller hur man kom fram till den framför andra.

Eller som Matte sa... "och?" :-D

Anonym sa...

Förlåt om jag bara droppade en länk...trodde du kanske skulle läsa sidan och kommentarerna?

Tog med den som ett exempel på många liknande historier som florerar på nätet.
På sidan har du några orsaker:

"Over and over again I noticed that it was only the Christians -- and Catholics in particular -- whose belief system didn't crack under the pressure of a flood of tough questions."
"The Catholics on that forum were able to defend their faith and they did this with patience and love. They did not personally attack those from other faiths but they backed up their theology with sound argument, church documents etc. I would google the writings they referred to and this led to reading more and more about Catholicism and visiting Catholic blogs. I was able to read the Catholic Catechism online, I read some of the deuterocanonical books online, I learned about the Saints, I read the Early Church Fathers online etc."

För att förstå något till fullo behövs djupdykning.

Peace!