söndag 28 december 2008

Armageddon på National Geographics channel

Spelade in några program på annandagen. Det första handlade om Noaks ark. Nu är det dags för uppenbarelseboken. John (Johannes) får uppenbarelser i en grotta vid tiden kring första sekelskiftet. Enligt bibeln så öppnar Jesus de sju sigill som sluter pergamentet med guds plan för mänskligheten och släpper lös helvetet på jorden. Jesus vill att vi skall lida. I framtiden. Jesus blir krigarkung vid Armageddon. Tror du på bibeln? Tror du på detta avsnitt i bibeln? Det gör Tim Lahayne, författare av "The Left behind series", som även medverkar i programmet. Är det så att boken verkligen beskriver jordens undergång som komma skall? Eller finns det en mer rationell förklaring? 


Vid tiden för textens författande var de kristna en sekt, förföljda av romarna. Romarna måste ha setts som representanter för det onda på jorden. Nero hade förkroppsligat det onda på jorden. Efter upproret i Jerusalem trodde dåtidens kristna att Jesus skulle återkomma. Det gjorde han inte. John var arg. Förbannad. Han skrev i affekt. Men att skriva kritiskt om romarna skulle betyda döden. Han skrev därför i kod. 666 - "numret för en människa". Vem? Djävulen? Den mest logiska gissningen är Nero. Med lite kunskap om numerologi, vanligt förekommande vid den tiden, blir 666 det numeriska värdet för Nero. John beskriver hur Nero tog livet av sig. Rykten om att Nero inte dog spreds. De kristna räddes Neros återkomst med en arme som skulle slakta dem. Han skriver bra John. De sju huvuden på besten som horan rider. De sju kullarna på vilka Rom vilar. Det kryptiska bildspråket är slående och artistiskt. Vid Armageddon (Megido i dagens Israel) gjorde sig de romerska styrkorna klara för det slutgiltiga slaget mellan det goda och det onda. Början på det tusenåriga riket.

Historien började ses som en förutsägelse av framtiden, den sista framtiden, redan i början av det andra århundradet. Den sekt som då trodde sig stå inför de sista dagarna väntade förgäves. Liksom så många efter dem. Vissa av dem har mördat i tron att det skulle skynda på apokalypsen. Andra har tagit sina liv. Vissa både ock. Fundamentalistisk tro är ett gift så starkt att det ibland dödar. 

Columbus såg sig som påskyndare av apokalypsen. Som guds sändebud. Till alla amerikas urinvånares glädje. Visst blev det armageddon för många av de stammar som då befolkade Amerika.

I USA i dag är det många som önskar att Jesus skall återkomma. För att det skall kunna ske måste enligt många templet i Jerusalem byggas åter, för att sedan kunna förstöras. Därav det starka stödet till Israel. "Bered väg - bort från Jerusalem - templet måste återbyggas". Med muslimer i åtanke.

När en så stark maktfaktor förslavade under fundametalistisk tro, och viljan att påskynda jordens undergång, är det inte svårt att se att viljan att dämpa konflikter är lokalt begränsad till att försvara Jerusalem. I annat fall är anfall bästa försvar. Förhoppningen är att den nya administrationen i USA tar ett steg bort från detta tänkande. 

En bit in i filmen berättar en före detta cynisk New York bo hur han blev frälst i en grotta där han levde i ett år, endast ackompanjerad av en bibel. Han hävdar att Jesus budskap i bibeln är så unikt och nytt. Det håller inte jag med om. Det är inte speciellt nytt, inte speciellt trevlig heller alla gånger. Nu predikar han på TV om jordens undergång. 

"One nation under God", står det på dollarsedeln. Det tar vissa som tecken på att det är rätt att stifta lagar och ta beslut baserade på vad som står i bibeln. Detta trots att "In God we trust" och "One nation under God" först myntades på 50-talet. 

Det är nästan komiskt att se hur Tim Lahayne påpekar att det i bibeln står att Jesus återkomst är nära, att vi måste vara redo för att det kan ske i vilket ögonblick som helst. Visst är det konstigt att en händelse kan vara nära förestående i närmare tvåtusen år. Tim anser sig väl förmer än andra, det är hans generation som är den utvalda. 

"The Rapture" finns inte ens med i uppenbarelseboken. Trots det tror många troende att så är fallet. Att det är en del av den traditionella kristna tron.  I själva verket myntades myten i i slutet av 1800-talet och tidiga 1900-talet.

En pastor som tidigare predikat uppenbarelseboken insåg att det som han predikade var groteskt. Att det som stod i bibeln och den tolkningsmodell han valt var hemsk och fruktansvärd. Han valde bord dessa delar och predikade sedan något annat. Precis som de flesta troende. Man väljer att tro på de delar av bibeln som stämmer med deras inre moraliska övertygelse. Denna övertygelse kommer inte ifrån religionen. Däremot kan tron på ett fundament få dig att utföra onda handlingar.  

Vem kommer att fördömas? Vem kommer att räddas? Finns ett liv efter detta? Redan John funderade över detta. Kampen mellan det goda och det onda. I boken han skrev slutar det med det godas seger. Temat går igen i många modernare litterära verk. Sagan om ringen gick på TV igår kväll. Liksom Harry Potter. 

Slutordet i dokumentären är lysande: "If you are predicting the end of the world - you only have to be right - once".  
       

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

1 kommentarer:

Anonym sa...

det du missar lite tycker jag är att Uppenbarelseboken liksom andra eskatologiska framställningar i bibeln, just är menade att läsas in i sin samtid. Kristna genom hela historien har läst Johannes uppenbarelse och funnit tröst i det faktum att oavsett vilket helvete man för tillfälligt själv befinner sig i så kommer Gud "torka alla tårar från ens ögon. Sen tror inte jag heller att texterna menade att slå i huvudet på sin samtid och hota med Jesu snara återkomst, det är verkligen att missbruka Guds ord. Bibeln är tämligen tydlig över att vi inte kan veta något om den "dagen och stunden". Jag blir också upprörd och tycker det är ganska obehagligt när man skall försöka hitta olika tecken och på något sätt skrämmas av de. Däremot kan jag känna stor tröst i att läsa Uppenbarelseboken. Inte för att jag mer eller mindre långsökt behöver sitta och tolka in olika skeenden, utan för vetskapen om att Gud kommer finnas där oavsett vad som händer. Sen om Jesus kommer tillbaka i morgon eller om tvåtusen år det har jag ingen aning om och tycker egentligen inte är så viktigt. För mig kommer han ju. om inte förr tillbaka den dag jag dör. Dvs om max 50-60 år sådär...