Jag läser i Dagen om olika väckelsemöten, speciellt för unga, och rent allmänt. Läste en kommentar angående det som skrivits om kristendomens gräddfil in i våra vardagsrum, inlägg som kan läsas under denna länk. Ser i TV-tablån att det samtidigt som jag läser är väckelseandakt ifrån Torpkonferensen på SVT. Ett av tre program. Några av kommentarerna jag fått är att kristna program (som har monopol på mässande i statlig television) inte omvänder någon, att de inte är missionerande, utan att de mer fungerar som "fotbollssändningar" - en typ av reportage för de redan intresserade. Jag bestämmer mig för att titta på programmet (uppenbarligen producerat av Evangeliska Fri-Kyrkan - EFK) för att se om så är fallet. Framförallt är jag intresserad av att fundera kring hur ett barn som slår på programmet skulle uppfatta det. Du kan se inslaget här.
Sammanfattning av program från Torpkonferensen 080626
1.Det läses inom ett par minuter ur bibeln. Författaren pratar om hur hon pratar med Gud. Som om det var givet att det fanns en Gud.
2. Musik om Jesus.
3. Sen säger någon - samtidigt som det visas bilder på barn - "de flesta som kommer hit är kristna människor".
4. En ung tjej säger: "jag trodde inte det skulle vara så mycket religiöst här - men jag har inget emot det".
5. "Reportern (som visar det sig senare är en del av arrangemanget)" säger: "Det roligaste med konferensen är att få träffa alla glada små och stora barn".
6. Musik
7. Intervju med f.d. utbränd. Han får berätta om sin passion för Jesus - som varit hans vän sedan barnsben, som visat honom vägen. "Drivkraften i mitt liv är passion... en trefaldig sådan - passionen Jesus..."
8. Musik - om Jesus - förstås.
9. En pastor får prata - om vad hon tror att Gud vill med hennes liv.
10. Musik om Jesus
11. Reportern/programledaren/pastorn säger in i kameran med allvarlig min, som om det vore sant. "Att vilja det gud vill - det är det enda vi måste göra för att få frid, och det är sant och det är rätt...".
12. Sen ber hon med tittarna.
13. Sen blir det en "rapp" om "Pappa Gud i himlen", "Jag får vara barn till kungen", "han lyssnar alltid när jag behöver honom".
Diskussion
Den som påstår att upplägget och innehållet i detta program inte är missionerande undrar jag vilka glasögon de har på sig. Är budskapet även ett försök att indoktrinera? Språket man använder är enkelt - man talar som till barn. Man är mån om att trumma in budskapet, och visst gäller det även barn, det håller nog de medverkande själva med om.
Hur tolkar ett barn som ser detta vad som händer? Vuxna människor som pratar hela tiden om något som de tar som fullständigt naturligt att det är sant, som säger att det är sant. "Gud existerar, Jesus är Gud och vägen ur svåra stunder, han är som en extrapappa, han finns där när du behöver honom, en vän, vägen till lycka." Är inte detta indoktrinering? Hur skall barnet tolka det när en snäll människa sitter och säger att något är sant? Finns det något annat att jämföra med som sänds i TV? Serier och liknande är det inte så svårt att se, även som litet barn, att det är på låtsas, alternativt så kan en vuxen snabbt berätta att det är på låtsas, något som barnen själva är vana vid, att låtsas, att leka. I det här fallet är det enda alternativet för barnet som jag ser det, att anta att det som sägs verkligen är sant. Det nämns inget om att det inte finns någon som helst belägg för att det som sägs är sant.
Slutsats
Programmet skall verka som någons slags reportage - men det är ren och klar missionering, rakti in i vardagsrummet. Det är vidare speciellt upplagt för att även passa barn - det är lite som MC-Donalds födelsedagskalas och happy-meals, ägnat åt att göra livslångt trofasta kunder av sina besökare.
Artiklar i Dagen om Torpkonferensen: 1, 2, 3, 4.
Humanisternas insändare i SVD.
Läs även andra bloggares åsikter om Indoktrinering av barn, Gudstjänst, Andakt, Religion, Ateism, Evangelism
söndag 6 juli 2008
Kristen mission rakt in i vardagsrummet
torsdag 3 juli 2008
Olagligt?
Får man nekan någon jobb på grund av personens religion? Eller på grund av ens avsaknad av religion? Det praktiseras i alla, enligt Dagen, fall av Frösö Kyrkliga samfällighet som vägrade Pär Bratt sommarjobb då de fick reda på att han var ateist, vilket kyrkan erkände var orsaken. Frågan är nu - är det ens lagligt? Enligt mig är det ett solklart fall av diskriminering. Vad hade hänt om exempelvis svenska spel hade nekat någon anställning då de fått reda på att den sökande var kristen?
Andra bloggares åsikter om Religion, ateism, ateist, Svenska kyrkan, Frösö, Diskriminering
onsdag 2 juli 2008
Jesus dog inte på korset för mig
Filip och Fredrik testar korsfästelse. Kul idé. Hur dör man egentligen av korsfästelse? Endast kvarlevorna från en människa som korsfästes i det forna romarriket har hittats. Det är inte solkart vad som dödade tidigt under det första århundradet. Det kan vara av kvävning via utmattning av diafragman. Personen tvingas nämligen stå i en väldigt oergonomiskt position. Det kan även handla om förblödning. Vad som jag är säker på är dock att Jesus inte dog på korset för min skull. Det är ett påfund av Paulus som står för honom. Det står inte heller i bibeln att Messias skulle dö som han gjorde, så ni som tror att så är fallet får väl helt enkelt lita på Paulus. Jag gör det inte.
Se tidigare inlägg om Paulus - Paulus cirkelbevis
Andra bloggare om:
ateism,sekulärism,Tidningen Dagen, humanism, frikyrkan, moral, religion, messias, Jesus
Är Obama verkligen religiös?
Är Barack Obama verkligen religiös? Han flörtar i vilket fall med de evangelikala kristna i USA. Senast under ett kyrkmöte i Ohio, rapporterat av Svenska Dagbladet. Många otrogna i USA tvekar kring seriositeten i Baracks religiositet. Vissa kristna knasbollar "anklagar" honom för att vara Muslim. Efter ett tal om religionsfrihet och religionens roll i politik och samhälle är han i alla fall min kandidat. Jag tror delar av talet finns här, men det verkar som om filmen tas ned ifrån youtube ibland. Här finns i alla fall en avskrift av (delar av) talet. En favoritpassage:
And even if we did have only Christians in our midst, if we expelled every non-Christian from the United States of America, whose Christianity would we teach in the schools? Would we go with James Dobson's, or Al Sharpton's? Which passages of Scripture should guide our public policy? Should we go with Leviticus, which suggests slavery is ok and that eating shellfish is abomination? How about Deuteronomy, which suggests stoning your child if he strays from the faith? Or should we just stick to the Sermon on the Mount - a passage that is so radical that it's doubtful that our own Defense Department would survive its application? So before we get carried away, let's read our bibles. Folks haven't been reading their bibles.
B. Obama
Andra bloggare om:
ateism, sekulärism, humanism, moral, religion, bibeln, religionsfrihet, Barack Obama
Är det ett skämt?
Kan man fråga sig när man läser här om läraren som anklagas för att ha undervisat i kreationism på biologilektionerna och bränt in ett kors i en elevs arm. Vilket anklagelse är värst kan man fråga sig *smil*. Den första är dock relativ vanligt. Ämnet tog bland annat upp i den excellenta dokumentären "Judgement day: Intelligent Design on Trial" som sändes på SVT för inte allt för länge sedan. Finns säkert delar på youtube. Dokumentären drar, näst intill bokstavligen, ner byxorna på kreationistmaffian då den avslöjar hur lokala politiker och affärsmän kontaktats av anhängare av kreationiströrelsen och deras försök att plantera in kreationismundervisning och kritik mot evolutionen i gymnasieskolans biologiundervisning.
Länk till ABC's artikel om korsbränningen.
Andra bloggares åsikter om Kreationism, evolution, Intelligent Design, religion, ateism