torsdag 8 april 2010

Kan Alf uppge sin källa...

...till varifrån han anser sig härleda sina värderingar? Kan han sedan applicera elementär källkritik (i stil med en uppgift given av en lärare på gymnasiet i ämnet svenska) på den källa han anser sig ha? Alf skriver i alla fall att det är orimligt att leva ett liv utan att kunna uppge källa till sin värdegrund.


Min gissning är att Alfs källa är bibeln. Om Alf Svensson på allvar menar att det är fullständigt acceptabelt att hänvisa till en bronsåldersskrift när det gäller hur människor skall agera och den etik som bör gälla? Menar han att så fortfarande är fallet, trots att Alf och alla andra troende helt klart väljer och väljer bort handlingar och bestraffningar som finns klart utskrivna i bibeln?

Visst är det så att Alf säkerligen har något instinktivt och värdeladdat mot homosexuella, men inte ens Alf tycker väl att man skall döda sitt barn om det smädar sina föräldrar?

Alf - inse faktum. Inte ens du härleder dina värderingar från Bibeln. Du väljer själv, med viss möjlighet till smolk i bägaren när det gäller frågor som jämlikhet och liknande. Alf - du är en god människa TROTS bibeln som källa - inte på grund av den.

Alf - din uppsats hade inte fått så mycket som godkänt.

Det går även att ersätta ordet Alf med ordet Tuve ovan.

12 kommentarer:

JemyM sa...

Alf Svensson utger sig helt enkelt för att vara en gud.

Per-Olof Hermansson sa...

Du argumenterar som om det à priori är uteslutet att en 'gammal' skrift skulle kunna ha rätt i etiska frågor.

Betyder det att nya skrifter (från dig?) à priori har rätt i etiska frågor?

Betyder det att om 100 år så är det à priori fel att hänvisa till vad du skrivit i etiska frågor?

Snacka om källkritik!!

Gåslever sa...

Självklart betyder det inte att nya skrifter per def har rätt. Det betyder det lika lite som att gamla skrifter per definition har rätt. Jag antar att bibeln per definition har rätt enligt dig dock. Och det är naturligtvis problemet.

Anser du att bibeln har rätt i etiska frågor? I alla frågor? Eller bara i dem där de stämmer med den etik och moral du tycker är korrekt? Tycker du tex att man borde slå ihjäl sina barn om dessa smädar sin fader eller moder? Eller väljer du bort den och andra bitar?

Dina argument är luft. Bara luft. Det var inte bibeln som uppfann den moral och etik som vi i det västerländska samhället idag lever efter. Vi har den moral och etik trots kristendomen, inte på grund av den.

Det var alltså Alf som efterlyste en källa till var man fick sin moral ifrån. Jag frågade helt enkelt - varifrån får han sin moral? Av vem är den nedtecknad? Vem är avsändaren? Om han på fullt allvar svarar Gud på den frågan DÅ anser jag att det svaret hade han fått IG för i en uppsats i vilket ämne som helst för naturligtvis hade han inte överhuvud taget kunnat lägga fram någon typ av argument som helst för att visa att det faktiskt är Gud som nedtecknat (via människan) det som står i bibeln.

Att uppge bibeln som källa för sin moral är ur källkritiskt hänsende värre än att uppge tex Moby Dick. Den senare vet vi vem som skrev, och vi kan säkert luska i denne persons syfte och tanke med skriften.

Gåslever sa...

Och Per-Olof: Anser du att moralen som du lever efter är korrekt att leva efter på grund av att Gud säger att det är rätt, eller säger bibeln och Gud det därför att det är rätt?

Om du anser att det är rätt enbart på grund av att Gud säger det, skulle du då döda om Gud sade det till dig?

Gåslever sa...

Så frågan kvarstår: Vad svarar Alf själv på sin fundering när han säger: "Är det verkligen rimligt att utan definition - utan att redovisa varifrån dessa värderingar härleds eller vem som avgör rätt och fel, sant och osant"

Vem är det var som avgör vad som är rätt och fel?

Om Alf säger "Gud". Menar han då bibeln? Och om så är fallet - vad i bibeln? Vem bestämmer vad i bibeln som vi skall leva efter och vad som skall bort?

Om vi väver in diskussionen om svenska skolan här, som vi startade på twitter - Vilken version av kristendom skall genomsyra hela skolsystemet? Vad i bibeln skall bort - vad skall plockas fram? Borde inte aga genom lite smäll på fingrarna med linjalen vara ett bra moraliskt system sanktionerat av bibeln och även många "kristna" länders lagar?

Får skriva ett nytt blogginlägg om detta tror jag. Men kommentera gärna

Per-Olof Hermansson sa...

Intressant att du skriver att "Dina argument är luft. Bara luft" innan jag ens kommit med några argument.

Hur var det med källkritiken, och att få godkänt på en akademisk uppsats. Jag tror du inte håller nivån, tyvärr.

Det blir nog bara mer av denna teknik, så jag avstår att debatera vidare.

Jag kan tänka mig seriösa debatter, men inte debatter där man dömer ut motståndaren innan han ens börjat argumentera.

Men jag förstår att du menar att har à prior rätt. Lev väl!

Gåslever sa...

Du har rätt PO - jag har verkligen ingen utbildning för att ha koll på sådana saker som vetenskaplighet eller källkritik. Och du har också rätt i att det är att överdriva att kalla dina utsagor för argument. Jag antar att du inte har några. Och vad är din ståndpunkt egentligen? Något sade mig att du skrev under på Alf Svenssons sätt att se på saken. Men jag kan ju ha haft fel.

Ha det bra!

Anonym sa...

Jag är inte troende, och förkastar den moral och etik som kristendomen vurmar för, men jag är inte dummare än att jag förstår skillnaden mellan nya och gamla testamentet. Det gamla testamentet är inte en rättskälla för kristna, utan det är det nya testamentet som är det. Har du inte förstått det har du missat hela poängen med kristendomens tillkomst. Jag tycker det är hysteriskt komiskt att kristendomshatare nästan uteslutet drar upp citat från gamla testamentet för att bevisa kristendomens ondska. Gamla testamentet är en JUDISK helig skrift, som finns kvar i bibeln för historebeskrivning och tradition. De flesta kristna grupperingar anser förvisso att vissa delar är tillämplig (T.ex. de tio budorden) medan andra rent av förkastar hela gamla testamentet. Det finns vissa fåtal kristna grupper som anser att hela gamla testamentet är tillämpligt men dom är få.

Om du inte ens har kunskap nog att skilja världens största religion från en av världens minsta (måhända delar de historisk kontext) hur ska du då kunna prestera en vettig religionskritik?

Gåslever sa...

Visst är det konstigt att i en av de mest liberala församlingarna (Svenska kyrkan) så är det första historier barnen ställs inför då de får lära sig om kristendomen de om Adam och Eva och den om Noak? Om de nu är helt irrelevanta för kristendomen, varför är det då viktigt att befästa dessa och andra historier från GAMLA testamentet i barnens sinnevärld? Och har inte Jesus något med gamla testamentet att göra? Var för någonstans var det tanken om Messias dök upp? Eller ok, du menar kanske att kristna inte heller tror på Jesus som messias, som gudomlig - Guds son? Om man alltså inte tror på gamla testamentet, som du hävdar att de allra flesta kristna inte gör, så bör vi rimligen inte heller tro att Jesus var gudomlig?

Gåslever sa...

Och vem var det förresten Jesus, i texterna i nya testamentet hänvisar till när han pratar om fadern? Vilken gud var det han babblade om egentligen? Om det inte var gamla testamentets gud? Vems lagar var det han sade sig hade kommit att uppfylla och inte förkasta?

Att påstå att de som är kristna i dag inte fått något av sina moraliska traditioner ifrån den gamla testamentets gud är ungefär lika naivt som att tro att Sverigedemokraterna inte har något med den nazistiska rörelsen att göra.

Anonym sa...

Det är ett intressant fenomen i sig, detta med människans behov av identifieringar och namngivningar av olika ”åsiktsföreträdare”. När någon ”ges ett epitetnamn”, så blir den ”identifierad”, ”Inringad” och ”hanterbar”.


När Mose frågar ”Den brinnande busken”, som har ”talat till honom”, om -” Vem skall jag säga har sänt mig?”, så svarar ”Gud”: - ”Säg att ”Den som skall bevisa sig vara Den som Är, har sänt dig”.

”Den som skall bevisa sig vara Den som Är”, är ju ett märkligt ”namn”?

I GT och inom judendomen ansågs ju ”Guds Namn” vara så heligt att det inte ens fick uttalas.

Förmodligen ligger det mycket i det.

Att det faktiskt ÄR fullkomligt omöjligt att egentligen uttala ”Guds Namn”, eftersom ”Gud” verkar vara ”Någon som ständigt är i vardande”….. och alltså INTE KAN ”ringas in”, och egentligen ”sättas namn på”……?


Ett ”namngivande” innebär en begränsning? En låsning och ett ”inringande”? Därav kan man förstå ”förbudet att uttala Guds Heliga namn”, därför att ”Gud” ju inte är ”inringningsbar”, och inte kan låta Sig ”begränsas”, för då är ”Han” ju inte ”Gud”.

Människans ”Jag” är en sida hos människan, som också egentligen inte är ”inringningsbar”?

Människan säger: ”JAG HAR en kropp”. Människans ”jag” är också ”någon som är i ett ständigt vardande”, ja, i stället för att identifiera sig som ”något”, säger hon om sig själv, ”någon”, jaget är en ”person”, en ”någon”.

Jaget ”i människan”, kan separera ”sig själv”, (teoretiskt), från ”kroppen”, den som går att se, känna, mäta och väga, och kan uttala ”jag har en kropp”. Jaget är ”någon” som inte egentligen går att se, mäta, väga och ta på, men som ändå är” (”i ett ständigt varande nu”), och som ”finns”. Det är ”någon som är”, i människan, och som identifierar sig som ”jag”.

Identifiering och namngivning av både personer och företeelser, verkar vara viktiga saker för människor? Det är så vi orienterar oss? Det är så vi ”identifierar” varandra? Men frågan är om det säger så mycket egentligen om ”vem” människan egentligen är?

”Människa, känn dig själv”, heter det, eller kanske också ”Människa, känn ditt jag”?

Och också heter det, ”Med sig själv, känner man andra”, eller kanske också, ”Med sitt eget jag, kan man förstå eller lära känna andras jag”?

Religionernas ”uppgift” är väl att ”odla”, dvs. att ”kultivera” människans ”jag-utrymme” och ”förankra” jaget i en identifiering till just ”oändlighetens” dimension, och vara tvärtemot den ”materialistiska åskådningen”? Den ”materialistiska” åskådningen som inte vill kännas vid denna grundläggande existentiella verklighet kring människans ”omätbara”, och ”oinringningsbara” jag?
JB

Linn sa...

Kan du inte skriva ett inlägg om hur muslimerna skiljer sig från judarna? De delar stamfader och Gud. Hur kunde de bli så olika och vad är det EGENTLIGEN som skiljer dem åt?

Tack!